Fastighet: S:t Lars 7
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Lars ligger i innerstadens centrala delar och har fått sitt namn efter kyrkoruinen, som är placerad i kvarterets mitt. Kvarteret är något oregelbundet till formen och gränsar till S:t Hansgatan i väster, Syskongatan i norr, Nunnegränd i öster samt Stora Torggränd i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde S:t Lars S:t Hansrotens första kvarter med tomt nummer 16 samt S:t Hansrotens andra kvarter med tomt nummer 5-8.
Vid arkeologiska utgrävningar i kvarteret har man funnit rester efter den stenåldersboplats, som troligtvis sträckt sig mellan S:t Hansgatan, S:t Drottensgatan och fram till Stora torget. Under medeltiden upptogs så gott som hela kvarteret av kyrkan S:t Lars och dess kyrkogård. Endast den sydligast delen har haft en stenhusbebyggelse, möjligen åtskild från det kyrkliga området via en gränd i öst-västlig riktning, som i kvarterets sydöstra del åtskiljt två kvarter. I ett tidigt skede kan även det blivande kyrkliga området ha varit bebyggt av stenhus. I slutet av 1500-talet överläts kyrkan och marken till Visby hospital. Under mitten av 1600-talet arrenderades marken runt ruinen ut och exploaterades. Det var stadens fattigare befolkning som byggde sina trähus på de hyrda tomterna. Sedan 1697 har kvarteret haft i huvudsak samma begränsning som i dag.
Vid 1800-talets andra hälft totalförstördes en stor del av bebyggelsen i kvarteret, dels på grund av brand i den sydöstra delen och dels på grund av rivning för att synliggöra S:t Lars ruin. Kvarteret är idag indelat i åtta fastigheter, där en av dessa utgör ruinen efter S:t Lars kyrka. Flera av de övriga fastigheterna är helt obebyggda, medan ytterligare en består av ruinen till ett eller flera sammanbyggda stenhus från medeltiden. På fastigheten S:t Lars 3 lyckades bebyggelse från 1700-1800-talen bevaras intill S:t Lars ruin, trots 1800-talets rivningsvåg. S:t Lars 5, som eldhärjades under 1800-talets slut, fick vid 1900-talets början en bebyggelse i jugend, som idag utgör ett ståtligt inslag vid Stora Torget.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Lars 7 ligger på kvarterets västra sida och gränsar därmed till S:t Hansgatan i väster. Medeltida lämningar finns på fastigheten i form av den östra murpelaren som stöder gatuvalvet i kvarteret Valvet 3.
På 1697 års karta betecknas fastigheten med nummer 120 och ligger på båda sidor om S:t Hansgatan. Redan vid denna tid fanns ett stenhus med ett valv över gatan. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det även en verkstad och ett fähus på fastigheten. Stenhuset låg på andra sidan S:t Hansgatan på nuvarande Valvet 3, den övriga bebyggelsens placering är oklar.
Ännu idag har S:t Lars 7 och Valvet 3 gemensam fastighetsägare och tomtens begränsning är densamma som under 1600-talets slut. Huvudbyggnaden är placerad på Valvet 3, ett valv sträcker sig över S:t Hansgatan för att avslutas med ett tillhörande trapphus från slutet av 1800-talet på S:t Lars 7. I nordost avgränsas tomten av S:t Lars kyrkoruin och i söder gränsar fastigheten till ruintomten S:t Lars 6. Mot öster och väster finns en kalkstensmur, där den västra pryds av ett lågt smidesstaket. Mot norr avgränsas fastigheten av en tegelavtäckt och putsad tegelmur med en rundbågig gårdsport av panel. Den lummiga trädgården är delvis belagd med kalkstensflis.
Fastigheten har i och med sin bevarade tomtbegränsning sedan 1600-talets slut ett kulturhistoriskt värde.