Fastighet: S:t Michael 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 11 utgör det sydöstra hörnet av kvarteret, gränsande till Södra Murgatan i sydost och S:t Michaels gränd i sydväst. Fastigheten infästes 1763 och avgränsningen har i stort sett varit densamma sedan dess. Från 1800-talets andra hälft och under 1900-talets första decennier samägdes troligen tomten med nuvarande S:t Michael 12. Enligt husklassifikationen 1785 fanns ett trähus med brädtak på fastigheten, vilken då benämndes Klinteroten III: 82. Under 1800-talets andra hälft fanns förutom en huvudbyggnad invid gatan, två mindre uthusbyggnader på marken för nuvarande S:t Michael 11. Den ena var placerad vid den sydvästra fastighetsgränsen och den andra uthusbyggnaden i fastighetens nordvästra hörn. Någon gång kring sekelskiftet 1900 revs dessa uthusbyggnader. De ersattes av två uthuslängor som sträckte sig dels längs den sydvästra och dels längs den nordvästra fastighetsgränsen. Samtliga byggnader revs i samband med att den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1974.
Det nuvarande bostadshuset är placerat med långsidan i liv med Södra Murgatan och med gaveln mot S:t Michaels gränd. Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet, genom bostadshuset och ett högt plank. Mot de omgivande fastigheterna finns höga plank uppförda på en betongsockel. Bakom planket, längs den nordvästra fastighetsgränsen, löper en infartsväg till fastigheten S:t Michael 10. Gården är delvis belagd med cementplattor och delvis med gräs. Växtligheten utgörs av planteringar i rosenrabatter, längs de omgivande planken, samt buskar och mindre lövträd.
Fastigheten har med sin bevarade äldre tomtgräns ett stort kulturhistoriskt värde. Bostadshuset från 1974 har anpassats efter den gotländska byggnadstraditionen och fastighetens karaktäristiska avskärmning gör att fastigheten betingar ett miljöskapande värde i gaturummet.