Fastighet: S:t Michael 14
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 14 är belägen i kvarterets sydvästra del och gränsar till Adelsgatan i nordväst. Fastigheten infäses 1763 och har i stort sett haft samma avgränsning sedan dess. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på tomten som vid den här tiden benämndes Klinteroten III: 24, ett trähus med tegeltak samt ett stall och en verkstad, båda försedda med brädtak. På 1883 års karta kan förutom huvudbyggnaden invid gatan även den nämnda stallbyggnaden ses, längs den sydvästra fastighetsgränsen. En mindre uthusbyggnad från 1800-talets andra hälft var placerad vid den nordöstra tomtgränsen och en större byggnad var belägen i fastighetens sydöstra hörn. Den senare ersattes före 1906 av en i vinkel uppförd uthusbyggnad. Detta uthus är numera rivet.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av butiksbyggnaden från 1760-talet, placerad med långsidan längs Adelsgatan. Vid fastighetens nordöstra tomtgräns finns en förrådsbyggnad från 1800-talets andra hälft. Längs den nordvästra tomtgränsen finns ett café, vilket troligen motsvarar stallbyggnaden från 1760-talet. Omedelbart nordväst om denna byggnad finns en köksutbyggnad från 1906. Vid sekelskiftet 1900 bedrev stenhuggare C Müller sin verksamhet på gården med tillverkning av bland annat byggnadsdetaljer. Fastighetens gårdsrum avskärmas mot gaturummet av affärsbyggnaden och söder om denna en hög tudelad järngrind. Längs den nordöstra fastighetsgränsen löper ett brunmålat träplank. I övrigt avgränsas fastigheten av putsade kalkstensmurar. Gården är belagd med kalkstensflis och växtligheten utgörs av träd, buskar och planteringar.
Fastigheten har en bevarad sin tomtgräns sedan 1700-talets mitt och betingar därmed ett kulturhistoriskt värde. Dess bebyggelse och kringbyggda gård speglar väl hur tomterna i området successivt bebyggdes för att anpassas till den ökade handelns verksamhet kring Adelsgatan. Fastigheten betingar genom detta även ett miljöskapande värde i gaturummet och för stadsdelen.