Fastighet: S:t Michael 18
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 18 är belägen i den norra delen av kvarteret gränsande till Adelsgatan i nordväst. Fastigheten infästes 1774 och har i stort sett haft samma avgränsning sedan dess. Enligt 1785 års karta var tomten bebyggd med ett trähus och ett stall med brädtak. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III: 28. Enligt kartan från 1883 fanns då förutom bostadshuset från 1700-talet även två uthusbyggnader markerade vid fastighetens sydvästra och nordöstra tomtgränser. Samtliga uthusbyggnader revs sannolikt i samband med att den nuvarande gårdsbebyggelsen uppförts.
Bebyggelsen utgörs av den nuvarande cafébyggnaden från 1700-talets andra hälft, placerad med långsidan i liv med Adelsgatan. Vid fastighetens nordöstra tomtgräns finns en serveringslokal som sannolikt uppfördes 1914. I fastighetens sydöstra hörn finns ett förråd med tillredningsrum från 1957, vilket i nordväst är ihopbyggt med ett bageri och bostadshus från 1938. Samtliga gårdshus anpassades exteriört till huvudbyggnaden vid en renovering 1992. Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat mot gaturummet genom huvudbyggnaden och ett gråmålat plank med fiskbensställd panel. I planket finns en inkörsport, även den klädd med fiskbensställd panel. I övrigt avskärmas fastigheten främst av höga avtäckta murar. Murarna utgör även väggar i gårdshusen som är placerade vid fastighetsgränserna. Gården är delvis belagd med betong och delvis med gräs. Växtligheten utgörs av fruktträd och planteringar i rosenrabatter. Öster om serveringslokalen finns en springbrunn.
Huvudbyggnaden har inrymt bostadshus enda fram till 1992, då en ombyggnad genomfördes och den inreddes till café. En mindre del har sedan länge nyttjats som bageri, en tradition som ännu lever kvar i huset. Detta är unikt för bebyggelsen i området där 1700-talets bostäder, i och med den ökade handeln kring Adelsgatan, revs eller byggdes om till större och affärsanpassade hus. Fastigheten har, i och med den bevarade avgränsning från 1700-talets andra hälft och den väl bibehållna huvudbyggnadens exteriör, ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde för bebyggelsemiljön kring Adelsgatan.