Fastighet: S:t Michael 19
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 19 utgör kvarterets nordvästra hörn, gränsande till Adelsgatan i nordväst och Blockgränd i norr. Fastigheten infästes 1778 och den nuvarande fastigheten motsvarade den nordvästra delen av Klinteroten III: 29. Den mellersta delen av tomt 29 utgjordes av marken för nuvarande S:t Michael 21, medan den sydöstra delen var en del av nuvarande S:t Michael 20. Enligt husklassifikationen 1785 var nuvarande S:t Michael 19 bebyggd med ett trähus med brädtak. På kartan från 1883 fanns trå byggnader markerade på tomten. Ett bostadshus, placerat med långsidan i liv med Adelsgatan, en utbyggnad från denna, som sträckte sig längs Blockgränd, samt en stor gårdsbyggnad i nordost. Denna byggnad låg på mark som idag utgör S:t Michael 21. Tillbyggnaden revs 1983, i samband med att en ny vinkeltillbyggnad uppfördes på samma plats. Troligen fick fastigheten sin nuvarande utformning någon gång under 1970-talet.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 1760-talet. Denna byggnad inrymde sannolikt under 1800-1900-talen ett bokbinderi. Inne på gården i fastighetens sydöstra hörn finns en förrådsbyggnad från 1919, vilken möjligen har en äldre byggnad från sekelskiftet 1900. Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat från gaturummet av bebyggelsen och i övrigt genom höga locklistplank. Gården är delvis belagd med cementplattor och delvis med gräs. Här finns även buskar samt planteringar i rosenrabatter.
Fastigheten har, med huvudbyggnaden från 1760-talet och sin karaktäristiska avskärmning mot gaturummet, ett såväl kulturhistoriskt som ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön kring Adelsgatan.