All information...

Fastighet: S:t Michael 22

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.

I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.

I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.

Fastighetsbeskrivning:

Fastigheten S:t Michael 22, är kvarterets minsta fastighet och är belägen i den mellersta delen av kvarteret och gränsar till Adelsgatan i nordväst. Vid infästet 1763 motsvarade den nuvarande fastigheten sannolikt en del av dåvarande tomten Klinteroten III: 27. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på den tomten ett trähus, en verkstad i sten och ett stall. Det är osäkert var denna bebyggelse var placerad. Fastigheten avstyckades från tomt 27 som följd av att den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes, under 1800-talets andra hälft, på delar av en 1700-tals konstruktion. Då benämndes fastigheten Klinteroten III: 26½. Under 1900-talet ingick tomten i nuvarande S:t Michael 24. S:t Michael 22 bildades genom avstyckning och fick sin nuvarande utbredning någon under 1970-80-talet.

Den nuvarande huvudbyggnaden, placerat med gaveln ut mot Adelsgatan nyttjas som restaurang och bostad. Ett uthus som inrymmer wc och soprum uppfördes och sammanbyggdes 1985 med huvudbyggnadens sydöstra gavel. Fastighetens gårdsrum är gemensam med S:t Michael 24 och avskärmas ut mot gaturummet av en hög järngrind med hönsnät. Innergården är belagd med grus och asfalt. I vinkeln mellan huvudbyggnaden och lagerlokalen finns en uteplats, belagd med cementplattor och omgärdad av ett lågt trästaket. Växtligheten utgörs av en lind och planteringar i en blomsterrabatter.


Fastigheten har, med sin bevarade tomtgräns från 1800-talets andra hälft och med delar av huvudbyggnadens stomme från 1700-talet ett kulturhistoriskt värde.


Tillbaka...