Fastighet: S:t Michael 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 3 är belägen i den nordöstra delen av kvarteret gränsande till Tunnbindaregatan i öster. Under 1600-talets slut utgjorde tomt nummer 82 en del av marken för nuvarande S:t Michael 3 och 4. Tomten ägdes av Christopher Fisker och var bebyggd med ett trähus med tillhörande trädgård. På tomten fanns även en allmän brunn. Var på tomten bebyggelsen var lokaliserad är svårt att avgöra. Dagens fastighet har åtminstone varit bebyggd sedan 1781. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på tomten ett trähus och ett stall med brädtak. Trähuset kan motsvara byggnaden från 1600-talets slut. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III: 74 och har troligen bevarat sin tomtgräns sedan den infästes och bebyggdes under 1700-talet. Enligt 1883 års karta fanns en huvudbyggnad, placerad i liv med Tunnbindaregatan samt en uthusbyggnad i fastighetens norra hörn. Dessa byggnader revs 1942, då det nuvarande bostadshuset uppfördes med långsidan invid Tunnbindaregatan. Längs hela den södra fastighetsgränsen finns i dag en uthuslänga från samma år, som inrymmer lagerlokal och en bostadsdel. Fastighetens gårdsrum avskärmas av putsade murar. Den tegelavtäckta muren mot Tunnbindaregatan är uppförd i flera avsatser där murens höjd trappas av mot söder. Söder om huvudbyggnaden bryts muren upp av en bred dubbelport med rundad överdel och en garageport. Dubbelporten är klädd med fiskbensställd panel medan garageporten är försedd med stående panel. Samtliga snickerier är brunmålade. Gårdsrummet är belagd med grus, cement och gräsmatta. Växtligheten utgörs av frukträd, rosenbuskar och blomplanteringar i rabatter.
Fastigheten har sannolikt bevarat sin tomtgräns sedan 1700-talets andra hälft och har därmed ett kulturhistoriskt värde. Den karaktäristiskt avskärmade fastigheten innehar även ett visst miljöskapande värde.