Fastighet: S:t Michael 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 4 är belägen i kvarterets östra del gränsande till Tunnbindaregatan i öster. Tomten sträcker sig från Tunnbindaregatan, in i kvarterets mitt och böjer sedan av i en vinkel åt söder. Under 1600-talets slut utgjorde tomt nummer 82 troligen en del av marken för nuvarande S:t Michael 3 och 4. Tomten ägdes av Christopher Fisker och var bebyggd med ett trähus med tillhörande trädgård. På tomten fanns även en allmän brunn. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad kan motsvara byggnaden från 1600-talet. Fram till 1800-talets andra hälft motsvarade nuvarande fastighet S:t Michael 4 två tomter som benämndes Klinteroten 75 och 75½. Enligt 1883 års karta hade tomterna slagits samman och var bebyggd med en huvudbyggnad, placerad med långsidan i liv med Tunnbindaregatan och ett uthus i fastighetens norra hörn. Kring sekelskiftet 1900 uppfördes en uthuslänga i vinkel vid fastighetens sydöstra hörn, mot tomt nummer 76 och 77. Det äldre uthuset revs 1929, i samband med att den nuvarande tillbyggnaden uppfördes intill huvudbyggnaden vid fastighetens norra gräns. Vid denna tid sträckte sig marken för nuvarande S:t Michael 20 längre söderut än idag. Fastigheten S:t Michael 4 fick sin nuvarande avgränsning någon gång mellan 1912 och 1936.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 1700-talets andra hälft, med tillbyggnad i vinkel vid den norra fastighetsgränsen. Uthusbyggnaden från sekelskiftet 1900 kvarstår. Fastighetens gårdsrum avskärmas av rödmålade höga plank och en tegelavtäckt putsad mur. Söder om bostadshuset, ut mot gatan finns en gångport och en garageport, båda försedda med en gemensam överliggare. Portarna är klädda med locklistpanel och har rombiskt ställda speglar i de övre delarna. Trädgården är delvis belagd med kalkstensflis och delvis med gräsmatta. Växtligheten utgörs av ett valnötsträd, fruktträd, buskar och blomplanteringar i rabatter.
Fastigheten har, med sin väl bevarade huvudbyggnad från 1700-talets andra hälft och uthusbyggnad från sekelskiftet 1900, ett betydande kulturhistoriskt värde. Den betingar med sin traditionella slutna gårdsmiljö även ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på södra Klinten.