Fastighet: S:t Michael 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 5 är belägen i den mellersta av kvarteret, gränsande till Tunnbindaregatan i öster. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och ett stall, båda med brädtak. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III: 76 och tomtgränsen har legat fast sedan dess. Under 1800-talets andra hälft var tomten bebyggd med ettbostadshus, med långsidan invid Tunnbindaregatan och ett gårdshus i fastighetens sydvästra hörn.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 1700-talets andra hälft, vilket under 1980-talet byggts till i vinkel längs den nordöstra fastighetsgränsen. Gårdshuset, som eventuellt motsvarar stallet från 1700-talet, revs omkring 1940 och ersattes med ett nytt uthus på samma plats. In mot det sydvästra hörnet finns en lägre avträdesdel. Fastighetens gårdsrum avskärmas genom höga plank och en uthusbyggnad på grannfastigheten S:t Michael 4. Mot Tunnbindaregatan finns ett locklistplank med överliggare från 1980-talet. Planket bryts upp av en ingångsport, en garageport samt en öppning till ett sopförvaringsutrymme. Trädgården är belagd med cementplattor, kullersten och gångar med gatsten. Växtligheten utgörs av en hög ek, rosenträd och blomrabatter i planteringar. I fastighetens södra del finns en parkeringsplats för en bil.
Fastigheten har med sin bevarade tomtgräns från 1700-talets andra hälft ett kulturhistoriskt värde. Den har även med sin traditionellt slutna gårdsmiljö, ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på södra Klinten.