Fastighet: S:t Michael 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
S:t Michael 6 är en vinkelformad fastighet belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Södra Murgatan i sydost. På fastigheten kvarligger troligen murverk till den norra delen av S:t Michaels ruin. Fastigheten var ursprungligen mer långsmal till sin form och infästes 1763. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. Dessa byggnader revs sannolikt någon gång under mitten av 1800-talet och ersattes med en större, tvåvåningar hög restimmersbyggnad med en inkörsport till gården i husets södra del. Troligen var det i samband med detta nybygge som den nordvästra delen av nuvarande S:t Michael 7 köptes in. Fastighetens avgränsning har sedan dess varit densamma. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten IV: 77 och 77½. Eventuellt innefattar tvåvåningsbyggnaden rester efter 1700-talets trähus.
Tvåvåningsbyggnaden med långsidan invid Södra Murgatan, kvarstår ännu idag på fastigheten. Gårdsbebyggelsen bestod under 1800-talets andra hälft av en större byggnad, eventuellt den ursprungliga stallgården, med långsidan i liv med fastighetens sydvästra tomtgräns. Den västra delen av denna byggnad kan kvarstå i förrådsbyggnaden, från samma tidsperiod, placerad vid den sydvästra tomtgränsen. 1954 uppfördes och sammanbyggdes ett garage med förrådsbyggnadens sydöstra gavel. Vid den nordvästra fastighetsgränsen finns en måleriverkstad från 1927. Vid den nordöstra fastighetsgränsen finns ett cykelskjul som troligen uppfördes vid sekelskiftet 1900. Fastighetens gårdsrum avskärmas i nordost och sydväst genom höga plank. Vid den sydöstra och nordvästra fastighetsgränsen löper delvis tegelavtäckta murar. Från gatan nås innergården via ett portlider i huvudbyggnadens södra del. Trädgården är delvis belagd med cementplattor och delvis med gruslagda gångar över gräsmattorna. Den stora gräsmattan i den nordöstra delen av tomten omges av blomrabatter. Växtligheten utgörs även av buskar och fruktträd.
Fastigheten är en god representant för de stora stadsgårdarna från 1800-talets mitt med den väl avskärmade gården inramad av ett flertal byggnader och med portlider från gatan. Fastigheten har, med sin bevarade tomtgräns sedan 1800-talets mitt och den väl sammanhållna gårdmiljön, ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på södra Klinten.