Fastighet: S:t Michael 9
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Michael utgör ett i det närmaste rektangulärt område gränsande till Blockgränd i norr, Tunnbindaregatan i öster och Södra Murgatan i sydost. I nordväst angränsar kvarteret till Adelsgatan och i sydväst till S:t Michaelsgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 22-29 och 73-82.
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheterna 8, 9, 14 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, men under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Sedan dess har både kvarterets form och gränsdragningen mellan tomterna i stort sett varit desamma. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvartetet kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes.
I dag är kvarteret indelat i nitton fastigheter, av mycket varierande form och storlek. Fastigheten S:t Michael 25 sträcker sig genom hela den mellersta delen av kvarteret. På fastigheten S:t Michael 12 finns ett packhus från 1200-talets mitt, vilket är ovanligt placerat en bit in på tomten och med långsidan ut mot S:t Michaels gränd. Ett flertal byggnader i kvarteret har bevarade delar från 1700-talet, men endast ett fåtal har bevarat sin småskalighet. Fastigheterna längs Adelsgatan har bevarade eller tillbyggda huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft. På två av fastigheterna, i den sydöstra delen av kvarteret, finns bostadshus som är uppförda under 1900-talets andra hälft. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärlokaler eller restauranger i bottenvåningen. I den östra delen av kvarteret finns bostadshus, vilka bebos året runt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Michael 9 är belägen i den sydöstra delen av kvarteret, gränsande till Södra Murgatan i sydost. Vid arkeologiska undersökningar 1972 påträffades inom fastigheten ett flertal medeltida gravar tillhörande S:t Michaels kyrka. Fastigheten infästes 1763 och utgjorde då sannolikt en mer långsmal fastighet. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak, vilket sannolikt är densamma som uppfördes i samband med infästet. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III: 80. Den västra delen av fastigheten styckades av någon gång under 1800-talets mitt och kom att tillhöra nuvarande S:t Michael 14. Fastighetens avgränsning har sedan dess legat fast.
Byggnaden från 1700-talets mitt kvarstår än idag i relativt välbevarat skick. Enligt 1912 års karta var två uthusbyggnader placerade längs den nordvästra fastighetsgränsen. Dessa revs 1976 och ersattes av en förrådsbyggnad i fastighetens nordvästra hörn. Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gatan av ett högt plank försett med en inkörsport klädd med brunbetsad stående panel. I inkörsporten finns även en gångport klädd med snedställd panel. I övrigt avgränsas fastigheten av höga murar samt ett tryckimpregnerat plank. Gårdsrummet är delvis belagd med gräs och delvis med grus. Växtligheten domineras av blomsterplanteringar i rabatter och buskar.
Fastigheten har, med sin bevarade tomtgräns från 1800-talets mitt och bostadshuset i skiftesverksteknik från 1700-talets mitt, ett stort kulturhistoriskt värde. Den karaktäristiskt avskärmade tomten betingar även ett miljöskapande värde för Södra Klinten.