Fastighet: S:t Nikolaus 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Nikolaus är beläget mellan Nikolaigatan i väst, Smedjegatan i öst, S:t Klemensgatan i söder och S:t Nikolaigränd norr. Kvarteret har fått sitt namn efter dominikanerkonventets kyrka uppförd under 1200-talet, vilken idag är ruin. Smedjegatan var redan under medeltiden en viktig förbindelseled mellan innerstadens centrala delar och Norderport och det är i huvudsak längs denna gata som kvarterets kvarvarande medeltida byggnader och murar ligger.
Kvarteret var fullt utbyggt i sin nuvarande omfattning åtminstone vid mitten av 1700-talet. Medeltida bebyggelse finns delvis kvar och är dokumenterad i kvarterets norra och östra delar. På Schilders karta från 1697 finns tomtmark utmärkt i nuvarande kvarterets östra del, den övriga marken var hospitalsjord, men var sannolikt till viss del bebyggd. I 1785 års husklassifikation kan man utläsa att hela kvarteret var bebyggt, huvudsakligen med trähus, dock finns fyra stenhus noterade. Närmast söder om ruinen fanns det en hummelgård, denna tomt har förblivit en obebyggd yta. Tidigare under 1700-talet finns uppgifter om att en åker kallad Nunneåkern, skulle ha legat i kvarterets sydvästra del. Dagens tomtindelning har inte genomgått några stora förändringar sedan mitten av 1800-talet. Vissa tomter har dock slagits ihop alternativt avstyckats.
De mindre tomterna i kvarterets norra och västra del ägdes 1785 huvudsakligen av hantverkare av alla de slag och en del sjömän. I den östra delen, längs Smedjegatan dominerades tomtägarna av ämbets- och tjänstemän. Vid mitten av 1800-talet var uppdelningen ej lika tydlig, även om det fanns en viss tendens. Under andra hälften av 1800-talet skedde dock en tydligare segregering då det längs större delen av kvarterets östra sida uppfördes stora representativa bostäder för samhällets övre skikt. När det gäller den nuvarande bebyggelsestrukturen finns denna uppdelning kvar, den västra sidan av kvarteret präglas av en småskalig träbebyggelse, med rötterna i 1700-talets byggnadsskick, medan östra sidan präglas av de större bostadshusen, uppförda i ett klassicerande eller historicerande formspråk vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I syfte att frilägga kyrkoruinen revs den äldre bebyggelsen norr om ruinen i slutet av 1800-talet och området blev parkmark. Idag karaktäriseras detta område av en glest bevuxen parkyta med gräsmatta och smala grusade gångar. Området söder om ruinen består av en relativt glest bevuxen trädgård vilken tillhör Frimurarlogen.
Fastighetsbeskrivning:
S:t Nikolaus 1 är en obebyggd fastighet belägen i kvarterets nordvästra hörn och utgör en del av den offentliga park vilken ligger norr om S:t Nikolai ruin. Husgrunder efter medeltida byggnader tillhörande dominikanerklostret har påträffats. Av kartmaterialet att döma var det först vid mitten av 1700-talet som tomten åter kom att bebyggas. Enligt husklassifikationen 1785 fanns här ett trähus med brädtak, ett stenhus med tegeltak, ett brygghus med brädtak samt ett stall med brädtak. En teckning från 1858, visar söderifrån att tomten hyste två hus längs S:t Nikolaigatan, den bakre byggnaden är högre och försett med tegelbelagt sadeltak och den främre som är lägre har ett sadeltak beklagt med falor. På ett fotografi från 1895 taget från norr syns också två sammanbyggda byggnader. Båda är putsade, den lägre i förgrunden är försedd med fönsterluckor, faltak och hög, putsad skorsten. Den bakre är högre och har panelad gavelöverdel. Förmodligen är dessa huskroppar desamma som beskrivs 1785. De som låg närmast ruinen revs sannolikt innan 1883, då de inte finns markerade på kartan från detta år. På denna karta finns även två mindre byggnader med, sannolikt stall och uthus. Alla byggnader, även på tomt 2 och 3 revs under 1890-talet för att bli parkmark. Idag är här en öppen gräsyta kantad av träd.