Fastighet: S:t Nikolaus 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Nikolaus är beläget mellan Nikolaigatan i väst, Smedjegatan i öst, S:t Klemensgatan i söder och S:t Nikolaigränd norr. Kvarteret har fått sitt namn efter dominikanerkonventets kyrka uppförd under 1200-talet, vilken idag är ruin. Smedjegatan var redan under medeltiden en viktig förbindelseled mellan innerstadens centrala delar och Norderport och det är i huvudsak längs denna gata som kvarterets kvarvarande medeltida byggnader och murar ligger.
Kvarteret var fullt utbyggt i sin nuvarande omfattning åtminstone vid mitten av 1700-talet. Medeltida bebyggelse finns delvis kvar och är dokumenterad i kvarterets norra och östra delar. På Schilders karta från 1697 finns tomtmark utmärkt i nuvarande kvarterets östra del, den övriga marken var hospitalsjord, men var sannolikt till viss del bebyggd. I 1785 års husklassifikation kan man utläsa att hela kvarteret var bebyggt, huvudsakligen med trähus, dock finns fyra stenhus noterade. Närmast söder om ruinen fanns det en hummelgård, denna tomt har förblivit en obebyggd yta. Tidigare under 1700-talet finns uppgifter om att en åker kallad Nunneåkern, skulle ha legat i kvarterets sydvästra del. Dagens tomtindelning har inte genomgått några stora förändringar sedan mitten av 1800-talet. Vissa tomter har dock slagits ihop alternativt avstyckats.
De mindre tomterna i kvarterets norra och västra del ägdes 1785 huvudsakligen av hantverkare av alla de slag och en del sjömän. I den östra delen, längs Smedjegatan dominerades tomtägarna av ämbets- och tjänstemän. Vid mitten av 1800-talet var uppdelningen ej lika tydlig, även om det fanns en viss tendens. Under andra hälften av 1800-talet skedde dock en tydligare segregering då det längs större delen av kvarterets östra sida uppfördes stora representativa bostäder för samhällets övre skikt. När det gäller den nuvarande bebyggelsestrukturen finns denna uppdelning kvar, den västra sidan av kvarteret präglas av en småskalig träbebyggelse, med rötterna i 1700-talets byggnadsskick, medan östra sidan präglas av de större bostadshusen, uppförda i ett klassicerande eller historicerande formspråk vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I syfte att frilägga kyrkoruinen revs den äldre bebyggelsen norr om ruinen i slutet av 1800-talet och området blev parkmark. Idag karaktäriseras detta område av en glest bevuxen parkyta med gräsmatta och smala grusade gångar. Området söder om ruinen består av en relativt glest bevuxen trädgård vilken tillhör Frimurarlogen.
Fastighetsbeskrivning:
S:t Nikolaus 2 är en obebyggd fastighet belägen i kvarterets nordvästra del och utgör en del av den offentliga parken på norra sidan av S:t Nikolai ruin. Av kartmaterialet att döma bebyggdes inte tomten förrän under mitten av 1700-talet. Fastigheten sträckte sig intill ruinen fram till omkring sekelskiftet 1900, men har i övrigt behållit samma utsträckning åtminstone sedan 1856-60. Enligt husklassifikationen 1785 stod här ett trähus med brädtak. Ett foto från 1895 visar ett putsat hus med långsidan åt S:t Nikolaigränd, vilket sannolikt är samma trähus som nämns 1785. Byggnaden hade ett tegelklätt mansardtak, en panelad gavelöverdel och fönsterluckor samt ett bakbygge med pulpettak. Enligt kartan från 1883 fanns även diverse uthusbyggnader intill ruinen. Mellan de båda byggnaderna på S:t Nikolaus 1 och 2, vilka låg ut mot S:t Nikolaigatan, fanns ett träplank med port. Samtliga byggnader revs sannolikt kring sekelskiftet till förmån för parkmark. Idag löper en grusgång , från S:t Nikolaigränd till gången runt S:t Nikolairuinen. I övrigt består marken av öppen gräsyta.