Fastighet: S:t Nikolaus 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Nikolaus är beläget mellan Nikolaigatan i väst, Smedjegatan i öst, S:t Klemensgatan i söder och S:t Nikolaigränd norr. Kvarteret har fått sitt namn efter dominikanerkonventets kyrka uppförd under 1200-talet, vilken idag är ruin. Smedjegatan var redan under medeltiden en viktig förbindelseled mellan innerstadens centrala delar och Norderport och det är i huvudsak längs denna gata som kvarterets kvarvarande medeltida byggnader och murar ligger.
Kvarteret var fullt utbyggt i sin nuvarande omfattning åtminstone vid mitten av 1700-talet. Medeltida bebyggelse finns delvis kvar och är dokumenterad i kvarterets norra och östra delar. På Schilders karta från 1697 finns tomtmark utmärkt i nuvarande kvarterets östra del, den övriga marken var hospitalsjord, men var sannolikt till viss del bebyggd. I 1785 års husklassifikation kan man utläsa att hela kvarteret var bebyggt, huvudsakligen med trähus, dock finns fyra stenhus noterade. Närmast söder om ruinen fanns det en hummelgård, denna tomt har förblivit en obebyggd yta. Tidigare under 1700-talet finns uppgifter om att en åker kallad Nunneåkern, skulle ha legat i kvarterets sydvästra del. Dagens tomtindelning har inte genomgått några stora förändringar sedan mitten av 1800-talet. Vissa tomter har dock slagits ihop alternativt avstyckats.
De mindre tomterna i kvarterets norra och västra del ägdes 1785 huvudsakligen av hantverkare av alla de slag och en del sjömän. I den östra delen, längs Smedjegatan dominerades tomtägarna av ämbets- och tjänstemän. Vid mitten av 1800-talet var uppdelningen ej lika tydlig, även om det fanns en viss tendens. Under andra hälften av 1800-talet skedde dock en tydligare segregering då det längs större delen av kvarterets östra sida uppfördes stora representativa bostäder för samhällets övre skikt. När det gäller den nuvarande bebyggelsestrukturen finns denna uppdelning kvar, den västra sidan av kvarteret präglas av en småskalig träbebyggelse, med rötterna i 1700-talets byggnadsskick, medan östra sidan präglas av de större bostadshusen, uppförda i ett klassicerande eller historicerande formspråk vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I syfte att frilägga kyrkoruinen revs den äldre bebyggelsen norr om ruinen i slutet av 1800-talet och området blev parkmark. Idag karaktäriseras detta område av en glest bevuxen parkyta med gräsmatta och smala grusade gångar. Området söder om ruinen består av en relativt glest bevuxen trädgård vilken tillhör Frimurarlogen.
Fastighetsbeskrivning:
S:t Nikolaus 6 fungerar idag som parkyta, i söder bevuxen med bland annat rosor, falsk acacia, parksyrén, fikon och mullbär. Den östra halvan av tomten täcks av singel med en gång av gatsten i östvästlig riktning. Denna gång övergår i en kalkstensbelagd gång till ruinens port. I väst är tomten bevuxen med gräs. Fastigheten avskärmas mot Smedjegatan i öster och S:t Nikolaigatan i väster av en hög putsad mur. Fastigheten ägs sedan 1874 av Frimurarlogen vilka även är fastighetsägare till S:t Nikolaus 7. Husklassifikationen från 1785 benämner området som "hummelgård", vilket längre tillbaka troligen fungerat som kyrkogård till S:t Nikolai kyrka. En plan från 1904 över tomterna 6-7 påvisar ett korsvirkeshus centralt placerat längs muren mot S:t Nikolaus 15, vilket ej förekommer i senare källor. Huset finns ej heller markerat på 1883 års karta. Fastigheten hör nära ihop med den före detta kyrkan, sannolikt har den fungerat som kyrkogård och har åtminstone inte sedan 1700-talet varit bebyggd med någon mer utbredd bebyggelse. Fastigheten har genom sina öppna parkytor, vilka anknyter till ruinens forna funktion ett kulturhistoriskt värde.