Fastighet: S:t Olof 10
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Olof är placerat i stadens nordvästra del och innesluter förutom bostadsfastigheter även DBW:s botaniska trädgård. Kvarteret angränsar i öster till Tranhusgatan, i söder till Specksrum, Vattugränd och S:t Olofs gränd samt i väster till Studentallén. I norr angränsar kvarteret till Paviljongsplan och kvarteret Kräklan. Gränden Säcken skär genom kvarteret S:t Olofs sydöstra hörn, men är på mitten utlagd till tomtmark, och utgör där fastigheterna S:t Olof 21 och 22.
Under medeltiden låg kvarteret S:t Olof norr om stadskärnan. Kvarteret och botaniska trädgården har undersökts arkeologiskt och man har bland annat kunnat påvisa enklare bostadskvarter, mestadels bebyggda med trähus, men även något stenhus. I kvarterets södra del är ruinen efter S:t Olofs kyrka från 1200-talet belägen. Delar av kvarteret var under medeltiden S:t Olofs kyrkogård. Medeltida murverk kvarstår i flera fall i kvarteret och dess närmaste omgivningar, bland annat en välbevarad välvd källare på Tranhusgatan 23 (S:t Olof 28), där det trankokeri som givit Tranhusgatan sitt namn fanns.
Kvarterets södra del tillhör Fiskareroten eller den så kallade Gajlroten. Namnet anspelar på den i området talrika fiskarebefolkningen (gajlar = gälar eller fiskrens i allmänhet). Denna, den södra delen av kvarteret, var tomtindelad och delvis bebyggd vid 1700-talets slut. Omgivningarna kring Tranhusgatan började planeras på 1700-talet och den södra delen benämndes vid 1700-talets mitt "Kögebugtsgatan" efter Nils Cöge. Han bodde vid nuvarande Tranhusgatan 3 (S:t Olof 30). Tranhusgatan existerade som enkel landsväg eller åkerväg fram till "Tranhuset". Övriga delar av omgivningarna bestod av Fru Falkengrens och Hospitalets åkrar. Under 1700-talets andra hälft var det framförallt östra delen av Tranhusgatan som bebyggdes, då med enklare trähusbebyggelse som beboddes av medelklass och hantverkare. På västra sidan av gatan uppkom med tiden trädgårdstomter, vars ägare ofta bodde på andra, mer tätbebyggda platser i staden. Först omkring 1850 benämndes Tranhusgatan med sitt nuvarande namn, men kallades även Clemensgatan. Den slutliga gatuplaneringen skedde år 1864 och schaktmassorna från denna tippades vid Murfallet vid sjömuren. År 1855 anlades DBW:s botaniska trädgård. Från den tiden utvecklades Tranhusgatan till en förnäm gata med det framväxande borgerskapets stora villor och trädgårdar, i synnerhet på gatans västra sida.
Kvarterets bebyggelse är blandad med övervägande delen enklare trähus, ofta reveterade. I söder finns ett par bostadshus från början av 1900-talet och i nordost det omnämnda medeltida "Tranhuset", vars övre del är en högreståndsvilla från mitten av 1800-talet. Den blandade bebyggelsen är representativ för stadens och stadsdelens utveckling.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Olof 10 är belägen i kvarterets östra del, angränsande till Säcken i norr, Tranhusgatan i öster samt S:t Olof 30 och 21 i söder respektive väster. S:t Olof 10 är bebyggd med två hus, dels ett bostadshus som ligger mot Tranhusgatan och dels ett uthus i fastighetens sydvästra hörn.
Nuvarande fastighet har tidigare betecknats Norderroten III:5. Tomt 4, 5 och 6 utgjorde det som idag är fastigheterna S:t Olof 10, 21 och del av 30. På de tidigare kartorna finns ingen tydlig fastighetsgräns mellan dessa tre tomter, men mest sannolikt är att S:t Olof 10 då utgjordes av tomt 5. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med tegeltak samt ett stall med brädtak och där till hörande trädgård. På ett foto från 1900-talets början kan man se att huset på den aktuella fastigheten var ett skiftesverkshus med gaveln vänd mot gatan. På 1930-talet fanns planer på att bygga till huset, men istället revs det och ersattes med det idag befintliga tvåvåningshuset. Fastigheten avgränsas mot Tranhusgatan i öster av bostadshuset, i övrigt av tegel- och kalkstensmurar. Gården utgörs av gräsmatta med grusgång och rabatter.
Den enskilda fastighetsbilden ändrades kraftigt 1930 då nuvarande bostadshus ersatte ett tidigare skiftesverkshus. Idag utgör dock fastigheten med omgivningen en enhetlig miljö och har på så sätt ett miljöskapande värde.