Fastighet: S:t Olof 21
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:t Olof är placerat i stadens nordvästra del och innesluter förutom bostadsfastigheter även DBW:s botaniska trädgård. Kvarteret angränsar i öster till Tranhusgatan, i söder till Specksrum, Vattugränd och S:t Olofs gränd samt i väster till Studentallén. I norr angränsar kvarteret till Paviljongsplan och kvarteret Kräklan. Gränden Säcken skär genom kvarteret S:t Olofs sydöstra hörn, men är på mitten utlagd till tomtmark, och utgör där fastigheterna S:t Olof 21 och 22.
Under medeltiden låg kvarteret S:t Olof norr om stadskärnan. Kvarteret och botaniska trädgården har undersökts arkeologiskt och man har bland annat kunnat påvisa enklare bostadskvarter, mestadels bebyggda med trähus, men även något stenhus. I kvarterets södra del är ruinen efter S:t Olofs kyrka från 1200-talet belägen. Delar av kvarteret var under medeltiden S:t Olofs kyrkogård. Medeltida murverk kvarstår i flera fall i kvarteret och dess närmaste omgivningar, bland annat en välbevarad välvd källare på Tranhusgatan 23 (S:t Olof 28), där det trankokeri som givit Tranhusgatan sitt namn fanns.
Kvarterets södra del tillhör Fiskareroten eller den så kallade Gajlroten. Namnet anspelar på den i området talrika fiskarebefolkningen (gajlar = gälar eller fiskrens i allmänhet). Denna, den södra delen av kvarteret, var tomtindelad och delvis bebyggd vid 1700-talets slut. Omgivningarna kring Tranhusgatan började planeras på 1700-talet och den södra delen benämndes vid 1700-talets mitt "Kögebugtsgatan" efter Nils Cöge. Han bodde vid nuvarande Tranhusgatan 3 (S:t Olof 30). Tranhusgatan existerade som enkel landsväg eller åkerväg fram till "Tranhuset". Övriga delar av omgivningarna bestod av Fru Falkengrens och Hospitalets åkrar. Under 1700-talets andra hälft var det framförallt östra delen av Tranhusgatan som bebyggdes, då med enklare trähusbebyggelse som beboddes av medelklass och hantverkare. På västra sidan av gatan uppkom med tiden trädgårdstomter, vars ägare ofta bodde på andra, mer tätbebyggda platser i staden. Först omkring 1850 benämndes Tranhusgatan med sitt nuvarande namn, men kallades även Clemensgatan. Den slutliga gatuplaneringen skedde år 1864 och schaktmassorna från denna tippades vid Murfallet vid sjömuren. År 1855 anlades DBW:s botaniska trädgård. Från den tiden utvecklades Tranhusgatan till en förnäm gata med det framväxande borgerskapets stora villor och trädgårdar, i synnerhet på gatans västra sida.
Kvarterets bebyggelse är blandad med övervägande delen enklare trähus, ofta reveterade. I söder finns ett par bostadshus från början av 1900-talet och i nordost det omnämnda medeltida "Tranhuset", vars övre del är en högreståndsvilla från mitten av 1800-talet. Den blandade bebyggelsen är representativ för stadens och stadsdelens utveckling.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:t Olof 21 tillhör en av de större fastigheterna i kvarteret och nås via gränden Säcken. I norr angränsar fastigheten till botaniska trädgården. Väster om tomten ligger S:t Olof 22, en obebyggd tomt som fungerar som parkeringsplats åt S:t Olof 21. Åt söder och öster gränsar fastigheten till kvarterets övriga tomter. På fastigheten finns två byggnader. Huvudbyggnaden är ett storskaligt bostadshus som ligger i fastighetens nordöstra hörn. Den andra byggnaden är ett uthus, placerat i det sydöstra hörnet längs den södra fastighetsgränsen.
Under medeltiden utgjorde området den yttersta norra utkanten av stadskärnan. På fastigheten finns medeltida stenrester, förmodligen efter stenhusbebyggelse eller från S:t Olofs kyrka. Fastigheten fanns inte med på 1697 års karta, men i mitten av 1700-talet då tomtinfäste pågick i området bildades sannolikt denna tomt, som då fick beteckningen Norderroten III:6. I 1785 års husklassifikation finns tomten nämnd, men var då fortfarande obebyggd. Tomten utgjorde trädgård och ägdes av bryggaren Lindlöf. I mitten av 1800-talet bebyggdes fastigheten med en stor villa, det idag befintliga bostadshuset.
Med sitt läge alldeles intill botaniska trädgården, bostadshusets påtagliga storlek samt närheten till på Tranhusgatan omkringliggande villafastigheter förstärker S:t Olof 21 denna stadsdels karaktär och är en god representant i Visbys högreståndsmässiga bostadskvarter. Fastighetens kulturhistoriska värde förstärks av att den, tack vare sitt läge, har en viktig miljöskapande funktion.