Fastighet: S:ta Gertrud 15
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:ta Gertrud ligger i den norra delen av Visby innerstad. På den västra sidan omgärdas kvarteret av Odalgatan, Smedjegatan samt S:ta Gertruds gränd och på den östra sidan av Norra Kyrkogatan. Kvarteret är avlångt och avsmalnande i båda ändar mot Norderport i norr och Helge Ands plan i söder. Före den nu rådande fastighetsbenämningen tillhörde S:ta Gertrud Norderrotens fjärde kvarter, med tomterna 1-6, 16 och 30- 37. Medeltida lämningar finns i kvarteret som visar att det delvis var bebyggt under medeltiden. I kvarterets södra del är ruinen efter S:ta Gertruds kapell från 1400-talet placerad. I kvarteret finns även murrester som är äldre än kapellet och som kan vara lämningar efter fyra eller fem stenhus som varit spridda över kvarteret.
På Meijers karta från 1646 har kvarteret samma avgränsning som idag, med kyrkan utmärkt. Enligt kartan var den södra halvan av kvarteret vid denna tid kyrklig mark. Efter reformationen kom de övergivna kyrkorna att tillhöra hospitalet i Visby, som fick inkomster genom utarrendering av ruinerna med tillhörande markområden. Så var sannolikt fallet vad gäller den södra delen av S:ta Gertrud. På Schilders karta från 1697 har den södra delen av kvarteret utmärkta och numrerade tomter, fyra av dessa har enkel träbebyggelse och två används enbart som kålgård. Den nordliga delen av kvarteret bebyggdes först under 1700-talet och användes tidigare eventuellt till odling. Hälften av fastigheterna har bevarat tomtavgränsningen sedan 16- eller 1700-talet, medan de övriga fastigheterna delats eller slagits samman under främst 1800-talet. Kvarteret hade under 1700-talet främst en enklare befolkning bestående av hantverkare, sjömän och arbetare, som från 1800-talets mitt och framåt blev mer uppblandad av borgare och ämbetsmän med flera. Idag har några av de mindre fastigheterna boende endast säsongsvis.
Merparten av kvarterets nuvarande fastigheter är relativt små med en bebyggelse som följer ett för staden typiskt mönster, där 1700-talets småskaliga byggnader i skiftesverkteknik bär en prägel av 1800-talets om- och tillbyggnader samt 1900-talets modernisering. Av kvarterets tretton fastigheter har nio stycken bevarade skiftesverkshus från 1700-talet, vilka i stort följer denna utveckling. Undantaget bland dessa skiftesverkshus är huvudbyggnaden på fastigheten S:ta Gertrud 2, som bevarat volym och exteriör i så gott som oförändrat skick sedan byggnadstiden. På S:ta Gertrud 9, i kvarterets södra del mot Helge Ands plan, ligger kvarterets enda byggnad med en stomme delvis av sten, denna är från 1700-talet. Bland kvarterets i övrigt småskaliga bebyggelse utmärker sig magasinet i två våningar från 1800-talet på S:ta Gertrud 6 samt huvudbyggnaden på S:ta Gertrud 12, som under 1800-talet förändrades kraftigt till dubbel volym och fick nyklassicistisk exteriör. Kvarteret är väl sammansatt med en enhetlig bebyggelse och med slutna gårdar mot gatusträckningarna.
Fastighetsbeskrivning:
S:ta Gertrud 15 är en av kvarterets större bostadsfastigheter, belägen i den mellersta delen av kvarteret, gränsande till Smedjegatan i väster. Fastigheten angränsar i söder till S:ta Gertruds ruin från 1400-talet. Ursprungligen beboddes fastigheten av i huvudsak hantverkare och sjömän, medan fastighetsägarna från 1800-talets slut och framåt även bestått av borgare och ämbetsmän. På fastigheten finns medeltida lämningar under mark i form av murverk, som troligen hört till ett stenhus. På 1697 års karta motsvaras fastigheten av tomtnummer 60:d, som är bebyggd med en stuga med tillhörande trädgård och gårdsrum. Fastighetens sträckning har varierat över tiden och har under 17- och 1800-talet delvis haft gemensam ägare med S:ta Gertrud 12 i norr. Enligt 1785 års husklassifikation var marken, motsvarande den nuvarande fastigheten, bebyggd med åtminstone ett trähus, ett stall och ett brygghus. Någon gång under andra hälften av 1800-talet fick fastigheten den nuvarande tomtavgränsningen.
Idag omfattas fastigheten av huvudbyggnaden från 1700-talet, belägen med långsidan längs gatulinjen samt söder om denna en mindre byggnad från 1970-talet med gaveln mot gatan. Mot huvudbyggnadens östra långsida finns en uteplats i öppen träkonstruktion med skärmtak. Övrig äldre bebyggelse, i form av stall och uthus, revs under 1900-talets början. I den nuvarande huvudbyggnaden fanns i slutet på 1800-talet en handelsbod. På fastigheten fanns mellan 1930- och 70-talet en kiosk, som därefter revs. Fastigheten har en grönskande trädgård med planteringar och stenlagda gångar. Den är skyddad via murar och plank mot grannfastigheterna och sluten mot gatan med hjälp av ett plank med två bräddörrar.
Fastigheten har med huvudbyggnaden från 1700-talet tillsammans med det mot gatan slutna gårdsrummet både ett kulturhistoriskt och miljöskapande värde. Dessutom har den i och med de olika verksamheter som förekommit inom fastigheten även ett visst samhällshistoriskt värde.