Fastighet: S:ta Katarina 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret S:ta Katarina är centralt beläget i Visby innerstads medeltida stadskärna. Kvarteret har fått sitt namn efter klosterkyrkan S:ta Katarina, vars ruin är belägen i kvarterets norra del. Kvarteret är oregelbundet till formen och avgränsas av Stora Torget i norr, Södra Kyrkogatan i öster, Klosterbrunnsgatan i söder samt S:t Hansgatan och S:ta Katarinagatan i väster. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde S:ta Katarina S:t Hansrotens andra och tredje kvarter med tomtnumren 16-17 respektive 15-16.
Bebyggelsen i kvarteret dominerades från 1200-talet av Franciskanerordens klosteranläggning, där ruinerna av klosterkyrkan S:ta Katarina, en klosterlänga samt andra murrester ännu kvarstår. Fastigheterna söder om kyrkan ligger till stor del på klostrets område och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. Endast i kvarterets västra och östra del stod under medeltiden ett antal profana stenhus. I flera fall ingår medeltida byggnader och byggnadsdelar i kvarterets synbarligen yngre hus. Norr om kvarteret anlades Stora Torget på 1300-talet. Fram till mitten av 1800-talet var torget smalare och kvarteret sträckte sig ytterligare en fastighetsbredd norrut. Ett rådhus tillkom runt år 1400 i detta område, men raserades sedan under 1600-talets andra hälft. Söder om kvarteret, området där Klosterbrunnsgatan idag går, är ett av de mest vattenrika i hela staden. Redan under medeltiden var denna gränd försedd med en och senare flera vattenbrunnar.
Under 1700- och 1800-talet hade kvarteret en blandad befolkning bestående både av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var splittrad på flera mindre fastigheter. Utöver S:ta Katarinas kyrkoruin är kvarteret idag uppdelat på fem fastigheter, vars bebyggelse rymmer en varierad verksamhet. Här finns kommunförvaltning, restaurang, utställningslokal/museum, flera butiker samt bostäder.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:ta Katarina 2 är belägen i kvarterets nordöstra hörn i anslutning till ruinen S:ta Katarinas östra del. Den gränsar till Stora Torget i norr och Södra Kyrkogatan i öster. Medeltida lämningar finns påvisat på fastigheten i form av murverksrester och rundpelare. Lämningarna indikerar på två stenbyggnader. Enligt 1697 års karta motsvarade nuvarande S:ta Katarina 2 tomtnummer 162 med i stort sett samma utsträckning som idag och bebyggd med ett trähus. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten ett trähus, ett brygghus samt ett fähus och stall av sten. Efter att åtminstone under en del av 1800-talet ha tillhört en större fastighet fick S:ta Katarina 2 åter sin nuvarande utbredningen under 1800-talets andra hälft.
Under 1890-talet uppfördes en verkstad längs fastighetens södra gräns, delvis på grunden efter 1700-talets stenlada. Denna sammanlänkades kort därefter med en manbyggnad i det sydöstra hörnet. 1905 byggdes detta hus om i nationalromantiskt anda till bostäder med butiker i bottenplanet ut mot Södra Kyrkogatan. Byggnaden utgör idag fastighetens huvudbyggnad. 1931 uppfördes en kiosk, vilken 1944 inlemmades i en serveringsveranda med gaveln mot Södra Kyrkogatan och långsidan vänd mot Stora Torget i norr. Under 1900-talet hade ICA-restaurangkök sina lokaler på fastigheten, men sedan slutet av 1960-talet övergick verksamheten till nuvarande restaurang Rosengården, som efterhand byggts om och till. Fastigheten avgränsas ut mot gaturummet via plank och murar. På den norra sidan finns en trägrind in till restaurangen och på den östra sidan mellan de båda byggnaderna finns en inkörsport med dubbla dörrblad. Fastigheten har en trädgård mot Stora Torget som används för uteservering sommartid.
Fastighetens ursprungliga miljö har under 1900-talet genomgått kraftiga förändringar för att anpassa bebyggelsen efter restaurangverksamhetens behov. Dock har fastigheten ett visst kulturhistoriskt värde i och med det tidiga 1900-talets huvudbyggnad, i vilken äldre delar ingår.