Fastighet: S:ta Maria 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit sin nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora byggnads- och plananläggningsexpansionen som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade i liv med gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i trettiofyra fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av S:ta Maria domkyrka och den omgivande kyrkogårdens öppna plats. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarståe endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus, på S:ta Maria 37 alldeles söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talet, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas ännu kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del bevarats, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talet medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria bevarat sin ålderdomliga karaktär och struktur.
Fastighetsbeskrivning:
S:ta Maria 1 är en liten långsmal fastighet belägen i den norra delen av kvarteret. Fastigheten, som är mindre än de övriga i kvarteret, är bebyggd med ett skiftesverkshus från 1700-talet, beläget med långsidan i liv med Norra Kyrkogatan samt med en mindre förrådsbyggnad som är byggd under 1900-talets första hälft med gaveln mot gatan.
Delar av fastigheten var sannolikt bebyggd redan under 1600-talet. Av 1697-års karta framgår att den norra delen av dagens fastighet ingick i en liten tomt, vilken var bebyggd med ett hus av trä. S:ta Maria 1 fick sin nuvarande utsträckning under första hälften eller mitten av 1700-talet. I en bouppteckning från 1762 beskrivs ett trähus med tegel och brädtak. Samma byggnad samt ett stall noteras i husklassifikationen från 1785. Stallet, som antagligen är den byggnad som på 1883 års karta ligger utmed tomtens södra gräns, revs någon gång efter 1912. På dess plats byggdes därefter den förrådsbyggnad som står emot ett högt plank med locklistpanel och en port, som skärmar av innergården från gatan. Innergården, belagd med kalksten och gräs, är även åt övriga håll avskärmad med plank och grönska. På den södra delen av tomten finns en nedsänkt uteplats, omgiven av kalkstensmurar.
Fastigheten har med sin välbevarade huvudbyggnad och bibehållna tomtindelning från 1700-talet ett stort kulturhistoriskt värde.