Fastighet: S:ta Maria 15
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit sin nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora byggnads- och plananläggningsexpansionen som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade i liv med gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i trettiofyra fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av S:ta Maria domkyrka och den omgivande kyrkogårdens öppna plats. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarståe endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus, på S:ta Maria 37 alldeles söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talet, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas ännu kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del bevarats, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talet medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria bevarat sin ålderdomliga karaktär och struktur.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:ta Maria 15 ligger i den del av kvarteret som är belägen norr om S:ta Maria domkyrka och angränsar i väster till Norra Kyrkogatan. Tomten är liten till ytan och omfattas huvudsakligen av ett mindre skiftesverkshus från mitten av 1700-talet, placerat den södra delen med långsidan i liv med Norra Kyrkogatan.
Av Schilders karta från 1697 framgår att dagens fastighet var en del av den angränsande tomten i norr. Fastigheten har med största sannolikhet haft samma utbredning sedan byggnaden uppfördes vid mitten av 1700-talet. Ovan dörren på huset finns årtalet 1757 utskuret, vilket skulle kunna vara det år huset uppfördes. I fastighetens nordöstra hörn fanns det fram till 1930-talet ett mindre uthus, vilket revs efter 1936. Norr om bostadshuset avskärmas fastigheten mot gatan av ett träplank med en dörr. Detta träplank löper runt hela tomten. Fastigheten har genom åren till stor del varit bebodd av ensamma kvinnor, bland annat änkor, pigor och arbeterskor.
Fastigheten har genom den välbevarade tomt och bebyggelsestrukturen från mitten av 1700-talet ett stort kulturhistoriskt värde. Det välbevarade bostadshuset utgör ett pedagogiskt och representativt exempel på den enklare trähusbebyggelse som blev vanlig i Visby under 1700-talet. Fastigheten har ett stort miljöskapande värde i gaturummet.