Fastighet: S:ta Maria 23
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit sin nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora byggnads- och plananläggningsexpansionen som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade i liv med gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i trettiofyra fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av S:ta Maria domkyrka och den omgivande kyrkogårdens öppna plats. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarståe endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus, på S:ta Maria 37 alldeles söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talet, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas ännu kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del bevarats, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talet medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria bevarat sin ålderdomliga karaktär och struktur.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten S:ta Maria 23 är belägen under klintkanten och angränsar åt norr, söder och väster till Västra Kyrkogatan. I mitten av fastigheten ligger Visbys medeltida domkyrka, S:ta Maria, som började byggas i slutet av 1100-talet. Kyrkan omges i söder av en svagt sluttande gräsmatta och i övrigt av en stenläggning. Under klinten finns äldre gravhällar lutade mot stupet och i gräsmattan åt söder finns vissa gravstenar och gravhällar kvar. Åt väster ligger tomten något upphöjd över gatunivån.
Tomten har omgivits av en medeltida bogårdsmur som revs 1863 och vars stenar användes som fyllning i den yttre hamnpiren som då höll på att byggas. Idag kan den endast påvisas under mark åt nord och nordost med undantag av den norra stigluckan som fortfarande finns kvar. I söder vid Ryska gränd finns en kyrkogårdsport i kalk- och sandsten från 1600-talet. Den är dock flyttad från sin ursprungliga position mitt emot Södra Kyrkogatan. I tomtens nordöstra hörn finns en byggnad som används som församlingshus. Byggnaden byggdes till sin nuvarande volym vid mitten av 1800-talet, men består av medeltida murverk i två våningar. Den medeltida byggnaden anses ha varit den gamla medeltida skolan som låg i närheten av domkyrkan. Ännu ett medeltida hus i sten har påvisats, men då endast som lämningar under mark. Det har varit beläget utmed södra sidan om nuvarande församlingshuset på S:ta Maria 22, med gaveln i liv med Norra Kyrkogatan. Församlingshuset är vid norra långsidan sammanbyggd med huset på fastigheten S:ta Maria 22. Söder om församlingshuset ligger ett mindre förråd byggt kring 1980.
Fastigheten som domineras av domkyrkan har en historisk kontinuitet sedan 1100-talet både då det gäller bebyggelse och funktion. Kyrkan och dess närmaste omgivning besitter ett stort kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Kyrkan som den enda i funktion bevarade medeltida kyrka i Visby har ett stort symbolvärde och genom sitt långa historiska perspektiv har den även social- och samhällshistoriska värden.