Fastighet: S:ta Maria 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit sin nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora byggnads- och plananläggningsexpansionen som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade i liv med gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i trettiofyra fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av S:ta Maria domkyrka och den omgivande kyrkogårdens öppna plats. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarståe endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus, på S:ta Maria 37 alldeles söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talet, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas ännu kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del bevarats, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talet medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria bevarat sin ålderdomliga karaktär och struktur.
Fastighetsbeskrivning:
S:ta Maria 6 är en liten tomt som är belägen i norra delen av kvarteret. Längs södra tomtgränsen ligger ett uthus byggt vid mitten av 1900-talet. Fram till någon gång under den andra hälften av 1800-talet fanns det i den nordöstra delen av fastigheten en mindre enkelstuga placerad med gaveln, åt söder. Under slutet på 1700-talet verkar det som om detta hus och det hus som en gång fanns på S:ta Maria 5 hörde till samma tomt. Utifrån det kan man sluta sig till att nuvarande S:ta Maria 6 då sträckte sig längre norrut. Huset låg strax söder om det bevarade bostadshuset på S:ta Maria 5. Utifrån husets norra gavel utgick ett högt staket som avskärmade tomt 6 från tomt 5. Framför den södra gaveln löpte en liten gång och ett staket och mur som avgränsade tomten åt söder. Kartmaterialet från 1883 och framåt visar att det funnits mindre uthusbyggnader på fastigheten. På 1936 års karta finns en mindre byggnad längs nordvästra tomtgränsen. Denna revs sannolikt kring mitten av 1900-talet och ersattes av den nuvarande uthusbyggnaden.
Tomten är på alla sidor omgiven av fastigheter, men från Nygatan leder den gång som sannolikt funnits sedan tomterna lades ut. Den lummiga miljön, med terrasseringar antyder att denna tomt tidigare nyttjats för bostadsändamål. Fastigheten har en ålderdomlig karaktär präglad av den förr mycket tätbebyggda delen av kvarteret.