Fastighet: Skeppsbron 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Skeppsbron är oregelbundet till formen och beläget i den sydvästra delen av innerstaden, invid den Inre hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen utgjordes kvarteret av tomt nummer 51-54 i Strandrotens första kvarter.
Fram till 1700-talet utgjorde större delen av marken som idag motsvarar kvarteret Skeppsbron av en från hamnbassängen delvis frånskild vattensamling, kallad Ruddammen. Från Stora strandporten, i Hamngatans norra ände, ledde en stenlagd väg söderut förbi det sumpiga område som omfattar större delen av nuvarande Skeppsbron. Då vägen ofta var satt under vatten anlades 1732 en träspång över detta område. Spången fanns kvar till en bit in på 1800-talet. Omkring 1800-talets mitt gjordes en allmän upprustning av hamnområdet. I samband med detta torrlades dammen och kvarteret indelades i tomter. Hamnen hade vid tiden ett inte alltför gott anseende hos stadens innevånare. I en tidningsartikel från 1858 beskrivs hamnområdet bestå av ”//halvruttna, lutande och uppstyltade bodruckel,//…//hopar av smuts, som i tryck icke kunna närmare specificeras…//”. Kvarteret har bevarat sin omfattning sedan 1860-, 1870-talet och den nuvarande tomtindelningen, är till större delen från 1880-talet.
Kvarterets bebyggelse var på grund av markförhållandena sparsam, fram till 1860- och 1870-talet. Flertalet byggnader var belägna i den södra delen, som i dag huvudsakligen omfattas av Skeppsbron 4 och 5. På den sistnämnda, i kvarterets sydvästra hörn, finns kvarterets äldsta byggnad, det Torsmanska huset. Huset är ett säreget, barockinspirerat trähus från 1700-talets första hälft. I kvarterets nordligaste del, på nuvarande Skeppsbron 1, finns ett skiftesverkshus från omkring 1780. På samma tomt finns en stenbyggnad, uppförd som smedja omkring sekelskiftet 1800, men idag inredd till bostadshus. Smidesverksamheten är sedan 1800-talets slut förflyttad till kvarterets sydöstra del, på nuvarande Skeppsbron 4. Fram till 1868 fanns den så kallade Sjötullkammaren, en större stenbyggnad från 1696, placerad omedelbart nordväst om det Torsmanska huset. Träbyggnaden fungerade ursprungligen som tjänstebostad åt tullinspektören och hans familj, men har från slutet av 1800-talet främst inrymt utskänkningslokaler av varierat slag. Till tullkammaren hörde även ett blandat uthusbestånd, men flertalet av dessa revs under 1800-talets andra hälft. Idag finns endast ett par, större komplementbyggnader i kvarteret. Dessa utgörs av lager och garage från 1900-talet.
Kvarterets domineras sedan 1850-talet av en magasinsbyggnad, idag kallad Björkanderska magasinet, på nuvarande Skeppsbron 2. Byggnaden, vilken idag huvudsakligen fungerar som samlingslokal, är från början ett sädesmagasin som har byggts till i etapper, så att den numera upptar nästan halva kvarterets yta. Bostadsbebyggelsen är koncentrerad till kvarterets nordligaste och sydostligaste delar.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Skeppsbron 4 är belägen i kvarterets södra del, gränsande till Tullhusgränd i sydväst och Korsgatan i sydost. Fastigheten ligger söder om det område som ända fram till 1700-talet utgjorde den från hamnen avsnörda Ruddammen.
Fastigheten ingick från 1700-talets senare del, fram till 1800-talets andra hälft i en större tomt, Strandroten I:53. Denna inkluderade även nuvarande Skeppsbron 5, i nordväst och före detta Skeppsbron 3, vilken numera ingår i Skeppsbron 2, i nordost. Huvudbyggnad på denna större fastighet var det Torsmanska huset, placerad ut mot Skeppsbron, på nuvarande Skeppsbron 5 som förutom J P Torsman, under 1700-talet och 1800-talets första del, bland andra ägts av Jacob Dubbe. För övrigt har denna, från Skeppsbron något avskilda fastighet främst innehafts av familjer med olika hantverksyrken. Marken för nuvarande Skeppsbron 4 var, fram till 1800-talets andra hälft, sannolikt bebyggd med ett antal uthusbyggnader. Under 1860- och 1870-talet styckades den stora tomten upp i flera fastigheter och sedan dess har tomten behållit samma omfattning.
Idag består fastighetens bebyggelse av två byggnader. Ett bostadshus, från tiden omkring 1870, är placerat med långsidan ut mot Korsgatan och gaveln ut mot Tullhusgränd. Den andra byggnaden är en smedja, vars äldsta del, från 1895, är placerad norr om bostadshuset, med långsidan ut mot Korsgatan. Smedjan och dess verkstad har sedan byggts till i flera etapper, så att den numera sträcker sig i vinkel över större delen av fastigheten. Den senast tillbyggda delen är placerad med gaveln ut mot Tullhusgränd. Utrymmet mellan denna, yngsta del och bostadshuset bildar en mindre gårdsplan, belagd med gatsten. Gården avgränsas ut mot gränden av en låg, spritputsad mur, krönt med ornerat smidesverk. Muren bryts upp av två rikt ornerade smidesgrindar. På gården och längs bostadshusets fasad mot gränden finns planteringar med rosor och rhododendron.
Fastigheten har innehafts, och smidesverkstaden har nyttjats, av samma släkt från 1890-talet och fram till idag. Familjen Wickmans släkt har i tio generationer ägnat sig åt smidesyrket och innan de flyttade hit hade de verksamheten förlagd till kvarterets nordligaste del, på nuvarande Skeppsbron 1.
Med den bevarade 1800-talsbebyggelsen som utökats, i takt med den kontinuerligt expanderande verksamheten, har fastigheten såväl ett stort kulturhistoriskt värde och ett betydande byggnadshistoriskt värde som ett socialhistoriskt värde. Den har trots det behållit, inte bara de karaktäristiska exteriöra företrädena, som volym och formspråk, för bebyggelsen i Visby från denna period, utan även stora delar av den äldre produktionsanläggningen.