Fastighet: Skomakaren 7
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Skomakaren utgör ett avlångt kilformat område i öst-västlig riktning. Kvarteret är beläget i norra stadsdelarna och avgränsas av Fiskargränd i norr, Skogränd i söder och Strandgatan i väst. Skomakaren tillhörde tidigare Norderrotens andra kvarter, tomt nr 22-26, 28 och 30.
Området där kvarteret ligger kallas/har populärt kallats ’Fiskareroten’ eller ’Gajlroten’. Namnen har sitt ursprung från de fiskare som utgjorde ett väsentligt inslag av kvarterens befolkning från åtminstone 1600-tal och framåt. Kvarteret utgörs idag av sammanlagt åtta fastigheter. Kvarteret har idag huvudsakligen en sluten karaktär, där boningshusen ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas av höga plank och murar. Storleken på gårdarna är varierande från relativt stora till ytterst små. De fastigheter med minst gårdsutrymme har troligtvis saknat andra uthus än avträde och bod, då resurser att hålla djur för husbehov ofta saknades i denna del av staden.
Kvarterets samtliga boningshus, utom två, är skiftesverkskonstruktioner, uppskattningsvis från 1700-talets andra hälft. De två boningshusen invid Strandgatan är av en helt annan karaktär än kvarterets övriga bebyggelse, då de representerar de stora borgarhusen som fanns längs huvudstråken i området. Byggnaderna är betydligt större och i huvudsak byggda i kalksten, uppskattningsvis under 1700-talets andra hälft. Byggnaden på nuvarande Skomakaren 8, samt möjligen även huset på Skomakaren 1, har medeltida murverk i källaren medan huset på Skomakaren 1 möjligen har det samma. Av kvarterets sex boningshus i skiftesverk har endast två synlig stomme medan de övriga byggnaderna är reveterade. Byggnaderna har byggts om invändigt relativt mycket under 1900-talet, medan tillbyggnader till husen har skett i mindre omfattning.
Under medeltiden tillhörde området den norra delen av stadskärnan, med glesare stenhusbebyggelse samt trähus. Schilders karta från 1696-97 visar endast den västra delen av kvarteret som markerad tomtmark. Sannolikt bebyggdes övrig mark utan en enhetlig och medveten planering med enklare hus under 1700-talet, då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla fastigheter vara bebyggda. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området var då i stort sett fastlagd. Under 1800-talet var befolkningstrycket fortfarande stort och de små enkla husen i kvarteret kom att bli än mer trångbodda och delades ofta av flera familjer. På 1900-talet åter- eller övergick husen till enfamiljshus och fritidsbostäder.
1785 års husklassifikation tar upp samtliga tomter som finns utmärkta på 1883 års karta. Endast ett fåtal tomtändringar har gjorts och då har det gällt delningar eller sammanslagningar av tomter. Efter 1883 har inga gränsändringar av fastigheterna gjorts och därför är den tomtindelning som är utmärkt på 1883 års karta den samma som idag.
Fastighetsbeskrivning:
Skomakaren 7 är en i det närmaste rektangulär fastighet invid Skogränd i kvarterets södra del. På Schilders karta från år 1696-97 är marken en del av en tomt där det finns ett trähus med gårdsrum och kålgård. Fastigheten som sådan har sannolikt sitt ursprung från 1700-talets andra hälft, såsom flera andra fastigheter i stadsdelen. Fastigheten betecknades då Norderroten II:25. I husklassifikationen från år 1785 noteras här bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. På stadskartan från 1856-60 syns kvarteret vara helt utan markerade tomtgränser, däremot finns tomtnumret utmärkt. Tomtens nuvarande avgränsning finns belagd i kartmaterial åtminstone tillbaka till 1883.
Dagens bostadshus med tillbyggnad i vinkel i form av en före detta komplementsbyggnad, har båda sitt ursprung i 1700-talets andra hälft. Huvuddelen är sannolikt det som nämns i husklassifikationen. Hela byggnaden har en väl bevarad exteriör från 1700-talet, dock med vissa förändringar utförda under 1800-talet och 1950-talet. Byggnaden tar upp merparten av fastigheten medan den obebyggda tomtdelen i sydväst utgörs av en liten förgård. Ut mot gränden löper ett lågt smidesstaket mellan pelare av huggen kalksten. Förgården är gräsbevuxen med inslag av kalkstensflis, och där växer exempelvis vin, clematis och rosor.
Fastighetens äldre sträckning, struktur, samt välbevarade byggnad tingar ett betydande kulturhistoriskt värde. Vidare utgör fastigheten med skiftesverkshusets exteriör en omistlig del som med stora rums- och miljöskapande värden bidrar till kvarterets och områdets arkitektoniska helhet.