Fastighet: Skölden 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Skölden är ett oregelbundet format kvarter som är beläget i den sydöstra delen av Visby innerstad. Kvarteret gränsar till Adelsgatan i nordväst, Berggränd i nordost och Södra Murgatan i sydost och söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 1-10 och 88-93.
På 1646 års karta är marken som motsvarar kvarteret som en del av Biskopsåkern. Under 1600-talets slutskede var två tomter planlagda i kvarterets södra del. Under 1700-talets första hälft planlades Biskopsåkern och kvarteret erhöll i huvudsak sin nuvarande utbredning. Kvarteret beboddes främst av arbetare, hantverkare, borgare och handelsmän.
Idag är kvarteret indelat i tio fastigheter. I fastigheterna längs med Adelsgatan finns affärslokaler inrymda i byggnadernas bottenvåningar och kontor eller bostäder i de övre våningsplanen. Fyra utav huvudbyggnaderna ut mot Adelsgatan är uppförda under 1900-talet. Fastigheterna längs Södra Murgatan har i huvudsak bevarat sin äldre småskaliga 1700-tals bebyggelse, men även längs Adelsgatan finns byggnader från 1700-talets andra hälft. Den uthusbebyggelse som fanns under 1800-talets andra hälft har i de flesta fall rivits och ersatts av nya byggnader under 1900-talet. På fastigheten Skölden 18, i kvarterets södra del, bedrev Carl Lindell vagnmakeriverksamhet under 1800-talets slutskede. På 1940-talet köptes de två fastigheterna i kvarterets nordvästra hörn, nuvarande Skölden 19, av bröderna Hultgren. 1956 uppförde bröderna där ett större affärs- och kontorshus. I hörnhuset på fastigheten Skölden 20, längst i söder, fanns fram till 1900-talets början änkefru Munthes rum för resande.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Skölden 4 är kvarterets minsta fastighet, belägen i kvarterets nordöstra hörn, där Berggränd i nordost möter Södra Murgatan i sydost. Fastigheten har bevarat sin utbredning sedan den planlades, vilket sannolikt inträffade under 1700-talets andra hälft. Vid 1785 års husklassifikation benämndes tomten Klinteroten III: 88 och var bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. På 1883 års karta var bebyggelsemönstret i stort sett samma som idag. Det nuvarande bostadshuset, från omkring 1865, är placerat i fastighetens sydvästra del, med långsidan i liv med Södra Murgatan. Bostadshuset är i söder sammanbyggt med grannfastighetens huvudbyggnad. Under 1900-talets början uppfördes en vinkelbyggd uthuslänga, med en utbredning från fastighetens nordöstra hörn och längs de nordöstra och nordvästra fastighetsgränserna. Denna uthusbyggnad ersatte sannolikt ett mindre uthus från 1800-talet, placerat i samma hörn. Fastigheten avskärmas mot Södra Murgatan av ett högt, brunmålat plank, vilket bryts upp av en ingångsport som är utformad likt planket. Den nordöstra fastighetsgränsen avskärmas genom en tegelavtäckt, putsad mur, vilken delvis utgör väggar till uthuslängan. Trädgården är bevuxen med träd.
Fastigheten har, med sin bevarade tomtgräns från 1700-talets andra hälft, ett kulturhistoriskt värde. Den har i huvudsak även bevarat sin bebyggelsestruktur sedan 1800-talets mitt och har därmed ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.