Fastighet: Smedjan 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning
Smedjan är ett litet kilformat kvarter som i väster angränsar till Smedjegatan, i nordöst till S:ta Gertrud gränd och i sydväst åt Hospitalsgatan. Kvarteret ligger mitt i mellan de tre kyrkoruinerna, Helge And, S;t Nikolaus och S:t Klemens, en central placering i det medeltida Visby. Kvarteret fick sin nuvarande form sannolikt kring slutet av 1700-talet, i kartmaterial är det dock först vid mitten av 1800-talet som detta är synligt. På en plan från 1646 är kvartersformen given av de angränsande gatorna, men var delad i nordsydlig rikting av en gata. Ungefär femtio år senare, år 1696-97 har dagens kvartersmark ytterligare delats och bestod av fyra kvarter med sammanlagt åtta tomter. De tidigare två kvarteren hade delats av varsin gränd i östvästlig riktining.
Fastighetsbeskrivning:
Smedjan 2 ligger i kvarterets östra del och angränsar i öst till S:ta Gertruds gränd och i sydöst mot Helge Ands plan. På fastigheten ligger med gaveln i gatulinjen ett stort bostadshus murat i sten, sannolikt uppfört under 1700-talets andra hälft. I fastighetens östra hörn ligger i gatulinjen ett bostadshus byggd i skiftesverkskonstruktion samt i sten, uppfört under 1700-talet, vilket ursprungligen fungerat som gårdshus. Detta byggdes under första hälften av 1900-talet samman med en lägre förrådsbyggnad från 1800-talet, och inreddes delvis till bostad.
Kvarteret Smedjan var 1646 delat av en gränd i nordsydlig riktning. 1696 var marken indelad i åtta tomter och genom området löpte då tre gränder, en av dessa var utlagd i östvästlig riktning och tudelade fastigheten Smedjan 2, sträckningen är idag rekonstruerad med kullersten. Fastigheten var sannolikt bebyggd redan på 1600-talet. Vid mitten av 1800-talet har kvarteret fått sin nuvarande sträckning och gränderna har försvunnit. Smedjan 2 var då en del av en större tomt vilken omfattade även Smedjan 1 (tomtnr 15). 1883 var denna stora tomtavstyckad och hade då fått dagens tomgränser. Den ursprungliga delen av det nu stående stenhuset uppfördes troligen under andra hälften av 1700-talet med gaveln mot S:ta Gertruds gränd. Det är med stor sannolikhet det stenhus som finns noterat i 1785-års husklassifikation. Under 1800-talet har denna stenbyggnad byggt till i nordväst.
Fastigheten har såväl ett miljöskapande värde som ett stort kulturhistoriskt värde genom den äldrebevarade bebyggelse- och gårds strukturen. Byggnaderna samverkar med en gemytlig gårdsmiljö av äldre småskalig karaktär, präglad avkullerstensbeläggning, den smala grändrekonstruktionen och några ålderdomliga låga fruktträd. En cirkelformad markförsänkning indikerar möjligen en äldre vattenbrunn.