Fastighet: Stapeln 8
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Stapeln är ett rektangulärt format kvarter som är beläget strax öster om Visbys medeltida stadskärna. Det gränsar till Adelsgatan i sydöst, Klockgränd i sydväst, Vårdklockegatan i nordväst och Klockgjutaregränd i nordost. Adelsgatan är en gammal infartsväg till staden. Under 1600-talets mitt utgjorde marken för kvarteret åkermark. Kvarteret utgör ett av de sist planlagda kvarteren på denna del av Klinten. På kartan från 1696-97 är kvarteret utlagt med en ungefärlig omfattning, som dagens, utan Klockgjutaregränd åt norr. Området omfattades vid den här tiden fortfarande främst av åker, med undantag av tre tomter utmed Vårdklockegatan. Dessa tomter var bebyggda med stugor med tillhörande kålgårdar. Under 1700-talets mitt tillhörde hela kvarteret stadskaplanen. På kartan från 1750 kan man se strukturer i området och sannolikt är det nu som den mindre trähusbebyggelsen börjar växa fram. Området beboddes av hantverkare, sjömän och arbetare. Fastigheten Stapeln 3 ägdes under 1700-talets andra hälft av den numera välkände superintendenten, Israel Kolmodin. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvarteret kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelstråket Adelsgatan. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym, vilka längs Adelsgatan inreddes med butiker i bottenplanet och lägenheter i de övre planen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 29, 30-35 och 42-44.
Kvarterets nuvarande tomtindelning, med nio fastigheter, är i stort sett densamma som under 1700-talets andra hälft. Enda undantaget utgörs av nuvarande Stapeln 11, som ursprungligen utgjorde två tomter, men som varit sammanslagna sedan 1900-talets första hälft. I kvarterets nordöstra del finns en trädgårdstomt, vilken har stått obebyggd alltsedan 1800-talets början. Rester efter ett medeltida stenhus kvarstår eventuellt på fastigheterna Stapeln 3 och 4. Två av huvudbyggnaderna har en välbevarad exteriör och utformning från 1800-talets andra hälft. I kvarterets sydvästra del finns två bevarade skiftesverkshus. Längs Vårdklockegatan ligger ett trappgavelhus från 1800-talets andra hälft. Två moderna byggnader är uppförda längs Adelsgatan och Vårdklockegatan. Kvarterets bebyggelse är komplex och bevarar byggnader från flera tidsperioder.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Stapeln 8 är belägen i det sydvästra hörnet av kvarteret och gränsar till Klockgränd i sydväst och Vårdklockegatan i nordväst. Enligt 1697 års karta var marken för fastigheten bebyggd med en stuga med tillhörande kålgård och utgjorde en del av tomt nummer 343. Det är osäkert när tomten infästes, men enligt 1785 års husklassifikation var tomten, som då benämndes Klinteroten II:31, bebyggd med ett trähus med brädtak. Troligen har fastigheten bevarat sin tomtgräns sedan dess. På 1883 års karta är bostadshuset placerat med långsidan i liv med Vårdklockegatan och gaveln ut mot Klockgränd. Huset har vid den här tiden byggts till mot sydost och har ytterligare en tillbyggnad mot nordost. 1886 genomfördes en renovering av fastigheten. Troligen var det vid den här tiden som vinkeltillbyggnaden längs den nordöstra fastighetsgränsen och trapphuset uppfördes.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 1700-talets mitt med vinkeltillbyggnaden och trapphuset från 1886. Vidare finns en mindre tillbyggnad mot huvudbyggnaden på Stapeln 7 i öster. Eventuellt bevarar bostadshuset delar av den stuga som fanns på tomten enligt 1697 års karta. Fastighetens gårdsrum avgränsas av en rosaavfärgad, putsad mur med svartmålad sockel. Muren bryts upp av en gångport, mot Klockgränd, och har vita omfattningar runt grindposter och nischer. Porten är, i gaturummet, klädd med stående brunmålad panel och mot gården med en plywoodskiva. Framför porten mot gaturummet finns en kalkstenshäll. Gården är belagd med kalkstensplattor och har rosenplanteringar i rabatter. I gårdens sydvästra hörn finns en brunn.
Fastigheten har, med sin bevarade tomtstruktur och bostadshus åtminstone från 1700-talets mitt, ett stort kulturhistoriskt värde. Fastigheten betingar därmed även ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på den södra Klinten.