Fastighet: Stopet 6
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Stopet har en i det närmaste rektangulär form och är beläget i den sydvästra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Kinbergs plats i nordväst, S:t Michaels gränd i nordost, Adelsgatan i sydöst och Berggränd i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 11-17 och 49-50.
Kvarteret planlades relativt sent och var ett av de sist planlagda på södra Klinten. På kartan från 1696-97 finns flera tomter av varierande storlek utlagda längs Berggränd och längs de båda infartslederna Adelsgatan och Bredgatan. Den öppna, obebyggda marken i kvarterets centrala och norra delar utgjordes av åkermark, den så kallade Luttemanska åkern. Tomternas bebyggelse omfattades under 1600-talets slut av trähus med tillhörande kålgårdar.
År 1722 förstördes kvarteret, samt av de intilliggande kvarteren Borgen och Ringaren, till stora delar vid en omfattande brand. Detta medförde en del nya tomtregleringar i området. Under 1800-talets första hälft gjordes en rad uppdelningar av kvarterets två östra fastigheter, så att de till större delen delades upp i ett antal långsmala tomter.
Fastigheterna har genom åren, likt de övriga i området, främst innehafts av arbetare, sjömän, hantverkare, handelsmän och ämbetsmän. Under 1870-talet etablerades Adelsgatan som affärsgata. Byggnaderna intill detta handelsstråk försågs vanligtvis med butiker i bottenvåningen och bostäder i en eller flera övervåningar. Tomter med mer perifer placering fick i större grad behålla sin småskaliga bebyggelse. Detta gäller i stort även för kvarteret Stopet.
Kvarteret är idag indelat i nio fastigheter. Längs Adelsgatan har äldre 1700-talsbyggnader byggts om- och till enligt den ovan nämnda utvecklingen. Den småskaliga bebyggelsen, från 1700- talets senare del och 1800-talets början, är begränsad till kvarterets västra halva. I nordväst finns kvarterets största tomt, Stopet 11. Den utgjorde, från 1700-talets slut och hundra år framåt, en stor och mycket högt värderad handelsgård och är bebyggd med ett för området stort stenhus. Fastigheten ägdes mellan 1792 och 1892 av släkten Kinberg, en av stadens då mest betydande köpmansfamiljer, där av namnet Kinbergs plats. Sedan 1892 finns på fastigheten även en för staden ovanlig samlingslokal i nyklassicistisk stil. Kvarterets äldre uthusbebyggelse är till största delen riven eller kraftigt ombyggd till att ingå i fastigheternas bostadsbestånd eller lokaler för att passa annan verksamhet.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Stopet 6 är belägen i kvarterets sydvästra del, gränsande till Berggränd i söder. I slutet av 1600-talet ingick marken i en vinkelformad tomt som sträckte sig ut till, och upp en bit längs med Kinbergsplats. Tomten, nummer 340, utgjorde enligt förklaringen till Schilders karta från 1696-97, egentligen två tomter som tillhörde Mauritz Kalckbrennare. Bebyggelsen utgjordes av ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Det är osäkert om detta hus fanns på nuvarande Stopet 6. Efter en brand 1722 reglerades tomterna i området. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten, som före nuvarande fastighetsindelning betecknades Klinteroten II:13, bebyggd med ett trähus och ett tillhörande stall med brädtak. Det är troligt att dessa byggnader uppfördes vid 1700-talets mitt och att 1600-talshuset var placerat på någon av de två andra tomterna med västligare placering, Klinteroten II:14 eller 15. Fastigheten har, likt flera i kvarteret, behållit sin avgränsning sedan tomtregleringen. På Walgréns karta från 1883 var fastigheten endast bebyggd med en mindre kvadratisk uthusbyggnad i tomtens nordöstra hörn. Samma år, 1883, uppfördes det än idag befintliga bostadshuset. Det är placerat med långsidan utmed Berggränd i söder. Bostadshuset byggdes under 1900-talets början till mot norr i flera omgångar. 1909 uppfördes en kvadratisk tvättstuga i silikattegel, placerad vid den östra tomtgränsen och sammanbyggd med bostadshuset. Vid samma tid byggdes uthuset ut något mot väster.
Idag finns det tre byggnader på fastigheten, med samma placering som vid 1900-talets början. Det tillbyggda bostadshuset från 1880-talet finns kvar och tvättstugan från 1909 är ombyggd till förråd och skafferi. Uthuslängan i det nordöstra hörnet revs 1979 och ersattes av en ny förrådsbyggnad. Förutom byggnaderna på denna och de omgivande fastigheterna, avskärmas gården av höga silikattegelmurar. Ut mot gränden finns ett nästan två meter högt plank med en gång- och en inkörsport. Gården är belagd med gräs, kalkstensflis och gångar av cementplattor. Växtligheten utgörs av fruktträd och rabatter med rosenbuskar och blommor.