Fastighet: Stopet 8
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Stopet har en i det närmaste rektangulär form och är beläget i den sydvästra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Kinbergs plats i nordväst, S:t Michaels gränd i nordost, Adelsgatan i sydöst och Berggränd i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 11-17 och 49-50.
Kvarteret planlades relativt sent och var ett av de sist planlagda på södra Klinten. På kartan från 1696-97 finns flera tomter av varierande storlek utlagda längs Berggränd och längs de båda infartslederna Adelsgatan och Bredgatan. Den öppna, obebyggda marken i kvarterets centrala och norra delar utgjordes av åkermark, den så kallade Luttemanska åkern. Tomternas bebyggelse omfattades under 1600-talets slut av trähus med tillhörande kålgårdar.
År 1722 förstördes kvarteret, samt av de intilliggande kvarteren Borgen och Ringaren, till stora delar vid en omfattande brand. Detta medförde en del nya tomtregleringar i området. Under 1800-talets första hälft gjordes en rad uppdelningar av kvarterets två östra fastigheter, så att de till större delen delades upp i ett antal långsmala tomter.
Fastigheterna har genom åren, likt de övriga i området, främst innehafts av arbetare, sjömän, hantverkare, handelsmän och ämbetsmän. Under 1870-talet etablerades Adelsgatan som affärsgata. Byggnaderna intill detta handelsstråk försågs vanligtvis med butiker i bottenvåningen och bostäder i en eller flera övervåningar. Tomter med mer perifer placering fick i större grad behålla sin småskaliga bebyggelse. Detta gäller i stort även för kvarteret Stopet.
Kvarteret är idag indelat i nio fastigheter. Längs Adelsgatan har äldre 1700-talsbyggnader byggts om- och till enligt den ovan nämnda utvecklingen. Den småskaliga bebyggelsen, från 1700- talets senare del och 1800-talets början, är begränsad till kvarterets västra halva. I nordväst finns kvarterets största tomt, Stopet 11. Den utgjorde, från 1700-talets slut och hundra år framåt, en stor och mycket högt värderad handelsgård och är bebyggd med ett för området stort stenhus. Fastigheten ägdes mellan 1792 och 1892 av släkten Kinberg, en av stadens då mest betydande köpmansfamiljer, där av namnet Kinbergs plats. Sedan 1892 finns på fastigheten även en för staden ovanlig samlingslokal i nyklassicistisk stil. Kvarterets äldre uthusbebyggelse är till största delen riven eller kraftigt ombyggd till att ingå i fastigheternas bostadsbestånd eller lokaler för att passa annan verksamhet.
Fastighetsbeskrivning:
Stopet 8 är en mindre fastighet som är belägen i kvarterets västra del och gränsande till Kinbergs Plats i nordväst. Vid slutet av 1600-talet ingick fastigheten, liksom nuvarande Stopet 6 och 7, i en vinkelformad tomt som sträckte sig söderut från denna fastighet, fram till hörnet Kinbergs plats/Berggränd och vidare österut längs gränden, till nuvarande Stopet 6. Tomten hade nummer 340 och utgjorde, enligt förklaringen till Schilders karta från 1696-97, egentligen två tomter som tillhörde Mauritz Kalckbrennare. Bebyggelsen utgjordes av ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Det är osäkert om detta hus fanns inom denna fastighet. Efter en brand 1722 reglerades tomterna i området. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten, som innan nu rådande fastighetsindelning benämndes Klinteroten II:15, bebyggd med ett hus av trä med brädtak. En mindre justering av tomtgränsen gentemot nuvarande Stopet 7 i söder, genomfördes under 1800-talets andra hälft. Sedan dess har tomten haft sin nuvarande avgränsning. Fastigheten ägdes under en tjugoårsperiod, under 1800-talets mitt, av köpmanssläkten Kinberg som givit namn åt den öppna platsen.
I dag finns det två byggnader på fastigheten. Bostadshuset, vars äldsta delar uppfördes vid, eller något före sekelskiftet 1800, är placerat med långsidan längs Kinbergs plats och avgränsar, med en vinkelställd tillbyggnad, hela tomtgränsen mot nordost. Mot sydväst avgränsas fastigheten av en uthusbyggnad som uppfördes under 1980-talet. Mot Kinbergs Plats i nordväst finns ett cirka två meter högt plank. Söder om bostadshuset bryts planket upp av en ingångsport med stickbågeformat överstycke. Mot öster avgränsas tomten av en slätputsad och tegelavtäckt mur. Gården är belagd med kalkstensflis. Invid bostadshuset växer rosenbuskar i rabatter, vilka mot gaturummet är inramade med gatsten.
Fastigheten är med sin utformning, avskärmning samt placering av byggnaderna karaktäristisk för området och har ett kulturhistoriskt och miljöskapande värde.