Fastighet: Södertull 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Södertull är ett långsmalt till formen och beläget i den sydligaste delen av Visby innerstad, intill stadsmuren. Det gränsar, förutom till stadsmuren i söder, till Visborgsgatan i väster samt Södertorg i norr och öster. Fram till omkring sekelskiftet 1900 hette Visborgsgatan Magasinsgatan. De mellersta och östra delarna av kvarteret var vid 1600-talets slut indelade i ett antal tomter av varierad storlek. Flertalet tomter var bebyggda med små stugor och hade tillhörande kålgårdar. Det gynnsamma läget intill Söderport och handelsstråket Adelsgatan, har gjort att det sedan 1700-talets slut bedrivits gästgiveri- och krogverksamhet i byggnader på de båda östligaste fastigheterna nuvarande Södertull 11 och 13. Den mellersta delen av kvarteret har främst varit bebodd av ämbetsmän och handelsmän samt folk inom hamn- och sjönäring. Den västra delen av kvarteret började bebyggas omkring 1700-talets mitt med småskalig trähusbebyggelse som sedan kom att bebos av arbetare, sjömän och hantverkare. 1826 blev Södertorg, som då benämndes Artilleriplan, allmänt salutorg och på 1830-talet idkades där handel med ved, hö och halm i stor omfattning. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Södertull Klinterotens första kvarter med tomtnummer 52-63.
Idag består kvarteret av 22 fastigheter. Den västra halvan domineras av bostäder, den mellersta av kontorsbyggnader och i den östra delen har restaurangverksamheten fortsatt kontinuitet. Bevarade rester av 1700- och 1800-talets skiftesverksbebyggelse återfinns idag främst i kvarterets västligaste del samt på de båda östra fastigheterna. Flertalet av byggnaderna är dock mer eller mindre förändrade genom om- och tillbyggnader, främst genomförda under 1900-talet. På de västligast belägna tomterna finns även småskalig uthusbebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900. På tomten för de nuvarande fastigheterna Södertull 15-26, tidigare Södertull 5, som upptar större delen av kvarterets västra halva, fanns under 1726-1887 kronans artillerigård, vilken även omfattande ett flertal byggnader. Artillerigårdens äldre bebyggelse revs och ersattes 1975 av tre radhus, uppdelade i tolv fastigheter, kring en gemensam, parkliknande gård och med samägda komplementsbyggnader. Uppförandet av den nya bebyggelsen föregicks av arkeologiska undersökningar, som bland annat påvisade äldre kulturlager och fyndmaterial i form av artefakter och benrester.
I den mellersta delen av kvarteret domineras gatubilden idag av större bostads- och kontorsbyggnader från 1960-talet. Kvarterets bäst bevarade parstuga med skiftesverksstomme finns även i kvarterets mellersta del, på fastigheten Södertull 6, och den särskiljer sig därmed från den intilliggande, större 1900-tals bebyggelsen. På den gamla handelsgården, nuvarande Södertull 10, finns några större magasinsbyggnader kvar som minner om 1800-talets handelsverksamhet kring Södertorg. 1900-talets utveckling av restaurangverksamheten i kvarterets östra del, har lett till en förtätning av bebyggelsen och en del uthusbyggnader har efterhand fått ändrade funktioner.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Södertull 11 är belägen i den östra delen av kvarteret, gränsande till Södertorg i nordost och ringmuren i söder. Vid 1600-talets slut utgjorde marken som motsvarar den nuvarande fastigheten en del av tomt nummer 368, kallad Grågans plats. Denna innefattade även fastigheten i öster, nuvarande Södertull 13 invid Söderport. Tomten var bebyggd med ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Sannolikt fanns ytterligare ett hus på tomten, tillhörande Gabriel Hanson som ägde ett tiotal fastigheter i staden. Fastigheterna infästes första gången år 1747, men de delades sannolikt av vid ett senare infäste, 1761. Den benämndes därefter Klinteroten I:62, fram till stadens nu rådande fastighetsindelning. Sedan dess har tomtgränsen legat fast, sånär som under en period under 1800-talets första hälft, då tomten var delad i 62 och 62½.
Vid tiden för 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med tegel- och brädtak samt ett brygghus och ett stall, båda med brädtak. Bostadshuset från 1700-talet finns ännu kvar i om- och tillbyggt skick, med långsidan utmed gränsen mot torget. Under 1800-talet fungerade byggnaden som gästgiveri, men sedan sekelskiftet har den, vid sidan av bostad, inrymt lokaler för konditori-, bageri- och, sedan 1980, restaurangrörelse. I tomtens västra del finns en byggnad, inrymmande bostad, pannrum och förråd. Den uppfördes, sannolikt som bostadshus, 1878, samtidigt som en av ombyggnaderna av huvudbyggnaden. De båda byggnaderna är numera sammanbyggda.
Stallet från 1700-talet var placerat utmed ringmuren i söder och försedd med en vinkelställd tillbyggnad längs den östra tomtgränsen. Stallbyggnaden fanns kvar till 1900-talets andra årtionde, då ett nytt, mindre uthus uppfördes i tomtens sydöstra hörn. Denna byggnad revs någon gång under 1900-talets senare del. I den sydöstra delen av tomten finns en om- och tillbyggd komplementbyggnad, innehållande förråd och bostad, vars äldsta delar är från 1900-talet.
Fastigheten avgränsas huvudsakligen av byggnaderna samt en kortare sträcka med ett brunt plank mot väster. Gården nås från Södertorg via en stor, dubbel järngrind med svängt överstycke, flankerad av putsade tegelpelare. Gårdsytan är något terrasserad och belagd med betong och kalksten. Den sparsamma växtligheten består uteslutande av murgröna.
Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde i den sedan 1700-talet i huvudsak bevarade tomtgränsen samt huvudbyggnadens skiftesverksstomme, från samma tid. Ut mot Södertorg har huvudbyggnaden en delvis bevarad 1800-talsarkitektur, vilket bidrar till ett visst arkitekturhistoriskt värde samt ett miljöskapande värde i omgivningen kring torget.