All information...

Fastighet: Södertull 14

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Södertull är ett långsmalt till formen och beläget i den sydligaste delen av Visby innerstad, intill stadsmuren. Det gränsar, förutom till stadsmuren i söder, till Visborgsgatan i väster samt Södertorg i norr och öster. Fram till omkring sekelskiftet 1900 hette Visborgsgatan Magasinsgatan. De mellersta och östra delarna av kvarteret var vid 1600-talets slut indelade i ett antal tomter av varierad storlek. Flertalet tomter var bebyggda med små stugor och hade tillhörande kålgårdar. Det gynnsamma läget intill Söderport och handelsstråket Adelsgatan, har gjort att det sedan 1700-talets slut bedrivits gästgiveri- och krogverksamhet i byggnader på de båda östligaste fastigheterna nuvarande Södertull 11 och 13. Den mellersta delen av kvarteret har främst varit bebodd av ämbetsmän och handelsmän samt folk inom hamn- och sjönäring. Den västra delen av kvarteret började bebyggas omkring 1700-talets mitt med småskalig trähusbebyggelse som sedan kom att bebos av arbetare, sjömän och hantverkare. 1826 blev Södertorg, som då benämndes Artilleriplan, allmänt salutorg och på 1830-talet idkades där handel med ved, hö och halm i stor omfattning. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Södertull Klinterotens första kvarter med tomtnummer 52-63.

Idag består kvarteret av 22 fastigheter. Den västra halvan domineras av bostäder, den mellersta av kontorsbyggnader och i den östra delen har restaurangverksamheten fortsatt kontinuitet. Bevarade rester av 1700- och 1800-talets skiftesverksbebyggelse återfinns idag främst i kvarterets västligaste del samt på de båda östra fastigheterna. Flertalet av byggnaderna är dock mer eller mindre förändrade genom om- och tillbyggnader, främst genomförda under 1900-talet. På de västligast belägna tomterna finns även småskalig uthusbebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900. På tomten för de nuvarande fastigheterna Södertull 15-26, tidigare Södertull 5, som upptar större delen av kvarterets västra halva, fanns under 1726-1887 kronans artillerigård, vilken även omfattande ett flertal byggnader. Artillerigårdens äldre bebyggelse revs och ersattes 1975 av tre radhus, uppdelade i tolv fastigheter, kring en gemensam, parkliknande gård och med samägda komplementsbyggnader. Uppförandet av den nya bebyggelsen föregicks av arkeologiska undersökningar, som bland annat påvisade äldre kulturlager och fyndmaterial i form av artefakter och benrester.

I den mellersta delen av kvarteret domineras gatubilden idag av större bostads- och kontorsbyggnader från 1960-talet. Kvarterets bäst bevarade parstuga med skiftesverksstomme finns även i kvarterets mellersta del, på fastigheten Södertull 6, och den särskiljer sig därmed från den intilliggande, större 1900-tals bebyggelsen. På den gamla handelsgården, nuvarande Södertull 10, finns några större magasinsbyggnader kvar som minner om 1800-talets handelsverksamhet kring Södertorg. 1900-talets utveckling av restaurangverksamheten i kvarterets östra del, har lett till en förtätning av bebyggelsen och en del uthusbyggnader har efterhand fått ändrade funktioner.


Fastighetsbeskrivning:

Fastigheten Södertull 14 är belägen i kvarterets mellersta del, gränsade till Södertorg i norr och stadsmuren i söder. Vid 1600-talets slut fanns i området, som motsvarar den nuvarande fastigheten, ett antal långsmala tomter vilka alla hade bebyggelse i form av mindre stugor med tillhörande kålgårdar. Flera byggnader på dessa tomter lär ha förstörts vid en brand omkring 1700-talets mitt. Vid den tiden avdelades de två tomter, Klinteroten I:58-59, vilka tillsammans motsvarade omfattningen för dagens fastighet. Enligt husklassifikationen från 1785 var den västra, större av det två, tomt nummer 58, bebyggd med en lada av trä med tegeltak och ett stall med brädtak. På den östra, nummer 59, fanns ett trähus med tegeltak samt ett brygghus och ett stall, båda med brädtak. Att det 1785 endast fanns ekonomibyggnader på tomt 58 indikerar att de båda tomterna sannolikt var samägda redan vid 1700-talets slut. 1795 finns ett ”tullhus” noterat i ägarlängden för tomt 58 samtidigt som tullkontrollant Johan Säve bebodde den andra tomten. Mellan 1800 och 1820 står det ”ladugård” följt av ”sandgård” och ”stallgård” i ägarlängden under tomt nummer 58. Den inbördes avgränsning finns inte utsatt på kartan från 1883, men på kartan från 1936, efter den nu rådande fastighetsindelningen, är den avdelad i Södertull 7 och 8. Tomterna slogs slutligen samman, och fick den nuvarande beteckningen, 1964. I den vinklade, sydvästra delen av tomten uppfördes omkring 1915 den nuvarande komplementsbyggnaden, inrymmande en smedja, senare använd som hattmakarverkstad och tvättstuga. Idag används den som förråd.

Trähuset, ett bostadshus, som omnämndes i husklassifikationen 1785, var placerat med gaveln ut mot torget. Huset byggdes till mot öster i början på 1950-talet, för att inredas till modeaffär. Byggnaden, liksom en av 1700-talets uthus, en länga med stall och lada invid stadsmuren i tomtens sydvästra del, fanns kvar till 1965. Då revs de båda byggnaderna och bostadshuset ersattes av ett nytt, större med samma placering, med gaveln ut mot torget. Mot Södertorg avgränsas fastigheten av en dubbelport i rödmålad, korrugerad plåt. Porten flankeras av korta avsnitt med spritputsade murar. Utmed den östra tomtgränsen finns en slätputsad mur och utmed den västra finns ett plank. Norr om uthuset reser sig en hög tegelmur, vilken uppfördes 1915 som brandskydd mot en idag försvunnen lada. Mot söder fungerar stadsmuren som historiserande, romantisk fond till, och en del i, den välplanerade trädgården. Infarten från torget är asfaltsbelagd. I övrigt består gårdens markbeläggning främst av en större gräsmatta med gångar av kalkstensflis. Växtligheten utgörs av ett rikt och varierat bestånd av diverse träd och buskar samt välordnade blomrabatter som sträcker sig utmed gångar och gårdsmurar.

Fastigheten ger, i och med bostadshuset från 1965, ett förhållandevis neutralt, närmast slutet uttryck mot torget, medan gårdssidan, med uthuset från tidigt 1900-tal och den välplanerade trädgården, utgör ett värdefullt, miljöskapande inslag i området.


Tillbaka...