Exteriör stilepok |
Senempire |
Våningar |
Två våningar |
Plantyp |
Parstuga |
Stomme |
Plankstomme, Resvirke |
Grund / Sockel |
Grund: Kalksten, Sockel: Grå slätputs, utskjutande, varierande höjd och med vädringslucka på ömse sidor av trappan. |
Fasadmaterial |
REVETERING slätputsad med kalkbruk, avfärgad ockragul |
Övriga fasaddetaljer |
Åt Adelsgatan finns en profilerad gesims i vit puts. På taket finns fot- och stupränna i röd plåt. |
Fönster |
Fönstren är ursprungliga sedan byggnadstiden och har enkla, okopplade inner- och ytterbågar. Fönsten har mittpost och varje båge är indelad med spröjs till tre rutor. I gavelspetsen mot norr finns ett litet halvmåneformat fönster. Alla fönstersnickerier är målade i en djupgrön oljefärg. |
Fönsteromfattning |
Vitputsat profilerat listverk, endast i fasaden åt Adelsgatan |
Dörrar |
Entrédörren mot Adelsgatan är ursprunglig. Utanför finns en brant, dubbeltrappa i kalksten med järnräcke. Ut till balkongen leder en glasad, utåtgående trädörr. |
Dörromfattning |
Vitputsat profilerat listverk med kannelleringar, endast runt entrén åt Adelsgatan |
Takform |
Brutet tak |
Taktäckmaterial |
Enkupigt lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
TAKKUPA, eventuellt ursprunglig, med sadeltak i röd plåt och fronton i trä ovanför fönstret. Icke tilläggsisolerad och nätt i proportionerna. |
Skorsten |
En vit, slätputsad skorsten |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett reveterat trähus från tiden kring 1860. Den uppfördes med en parstugeplan med en lägenhet i bottenvåningen och en i vindsplanet. Byggnadens stomme utgörs av en plank- eller resvirkeskonstruktion som vilar på en hög sockel. Taket är ett tegeltäckt mansardtak med ståndränna i röd plåt. Det nedre takfallet mot Adelsgatan bryts upp av en centralt placerad takkupa under sadeltak. Fasaden är slätputsad och avfärgad gul samt är symmetriskt uppbyggd. Mot Adelsgatan finns en profilerad gesims i vit puts. Fönstren utgörs av tvåluftsfönster, spröjsade till tre rutor i varje båge. I gavelspetsen mot norr finns ett litet halvmåneformat fönster. Fönstersnickerierna är grönmålade. Huvudentrén är belägen på den västra långsidan och försedd med en pardörr med speglar samt ett överljusfönster. Dörren omfattas, liksom fönstren mot norr och väster, av vitputsade profilerade listverk. Entrén nås från en dubbeltrappa i kalksten med järnräcke.
Byggnaden sammanbyggdes troligen med det äldre trähuset, byggnad 2, utmed Kanngjutaregränd redan någon gång under andra hälften av 1800-talet. Den yngre byggnadens dörr- och fönstersättning mot öster, där det ena fönstret är förbyggt, tyder på att tanken troligen var den att det äldre huset skulle rivas. 1924 genomfördes en större ombyggnad av huset. Trappan till övervåningen togs bort och ett nytt trapphus uppfördes i vinkeln i nordost mellan de två byggnaderna. Trapphusets fasad och fönster är utformade likt byggnaden i övrigt. På dess norra fasad finns en indragen entré med kalkstenstrappa. 1928 installerades en toalett i övervåningen. Under tidigt 1900-tal renoverades byggnaden, med bland annat till följd att den exteriöra ädelputsen avlägsnades och interiören rustades upp och moderniserades. Byggnaden gjordes om till enfamiljshus. Trots de genomförda förändringarna är många av de ursprungliga inredningsdetaljerna från 1800-talet bevarade, så som golv- och taklister, spegeldörrar samt kakelungnar och en vedspis i köket.
Byggnaden utgör en mycket välbevarad representant för de relativt många borgarhus som uppfördes i Visby på 1860-talet, vilket ger den ett byggnadshistoriskt och kulturhistoriskt värde. Den utgör dessutom ett betydande inslag i gatubilden och har ett miljö- och rumsskapande värde i kvarter och stadsdel. |